Klimatforskaren Gustav Strandberg tar fram modeller som hjälper oss att förstå vad som händer med klimatet i framtiden.
Publicerad:
Datorresurser en begränsning
– I Sverige finns en skaplig politisk enighet om att klimatförändringen är ett problem, vilket underlättar arbetet. Den största, och kanske mest okända, begränsningen för klimatforskningen är datorresurser.
Gustav Strandberg är klimatforskare på SMHI, Sveriges expertmyndighet inom klimat vars uppdrag är att informera om klimatförändringar på ett relevant och användbart sätt. Med hjälp av klimatmodeller kan vi förstå hur klimatsystemet fungerar och vad som händer med klimatet i framtiden. Klimatmodellering är väldigt datorintensivt och kräver en väl utbyggd superdatorinfrastruktur.
Klimatanpassning är en fråga som rör hela samhället, på individnivå och på global nivå, över hela världen.
– Det är en ynnest att ha ett naturvetenskapligt jobb med så hög samhällsrelevans. Nästan alla har frågor om väder och klimat.
• Drygt 73 000 personer i Sverige har en doktorsexamen.
• 40 procent av de forskarutbildade har utländsk bakgrund.
• Cirka 3 000 av våra medlemmar arbetar med forskning i och privat sektor. Vi har också många medlemmar i forskningsintensiva företag.
Palle Liljebäck
chefredaktör
