Livsmedelsagronomer, dietister, nutritionister och livsmedelsinspektörer är experter på hur kosten påverkar vår hälsa. De jobbar med bland annat kostrådgivning, projektledning, forskning, utveckling och behandling av sjukdomar relaterade till kost.
Det finns närmare 1 800 legitimerade dietister och 400 nutritionister på svensk arbetsmarknad. Till detta tillkommer livsmedelsagronomer och andra akademiker med en akademisk utbildning inriktad på kost och livsmedel.
Hur ser arbetsmarknaden ut?
Idag är det liten konkurrens om jobben för nyutexaminerade och erfarna dietister. Allt fler regioner uppger att det har svårt att rekrytera dietister och efterfrågan på kommundietister har ökat.
Det är troligt att både dietister som nutritionister kommer att ha en god arbetsmarknad de närmaste fem åren. Ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa driver utvecklingen. Antalet utbildningsplatser begränsar samtidigt utbudet, trots att intresset för att utbilda sig inom området är stort.
Livsmedelssektorn behöver öka sin innovationskraft och här har naturvetare en viktig roll att fylla. Nutritionister står för en stor del av forskningen och skulle i ökad utsträckning kunna se till att ny kunskap snabbare kommer ut till livsmedelssektorn.
Samhällets ökade krav på information om var och hur våra livsmedel är producerade skapar också möjligheter för naturvetare intresserade av att arbeta med tillsyn och automatiserade system för spårbarhet. Med spårbarhet kan man nå ökad livsmedelssäkerhet, reducerat matsvinn, hållbarhet och större effektivitet i leveranskedjan.
Det finns potential att involvera hela Sverige i livsmedelsförsörjningen, eftersom sektorn idag till stor del finns i södra Sverige. Att sektorn står inför ett generationsskifte gör även att det finns anledning att tro att arbetsmarknaden inom livsmedelssektorn kommer att vara god framöver.
Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Specifika yrkesroller som sektorn sannolikt kommer att behöva de närmaste fem åren är forskare, livsmedelsinspektörer, rådgivare och data scientist.
Var finns jobben?
De flesta dietister arbetar inom hälso- och sjukvården i regioner och kommuner. Nutritionister arbetar ibland också i vården även om de oftare återfinns på myndigheter, företag och inom akademin. Life science-, vård-, livsmedels- och tjänsteföretag, samt kooperativ och organisationer är vanliga arbetsgivare på privat sektor.
Vanliga sektorer där de jobbar
Exempel på arbetsgivare
- Regioner
- Kommuner
- Livsmedelsverket
- Folhälsomyndigheten
- Universitet
- Arla Foods
- Oatly
- Dagab Inköp och Logistik
- Nutricia Nordica
- Coop
Vad gör de på jobbet?
De allra flesta arbetar huvudsakligen med livsmedelsfrågor eller med hälsorelaterade frågor inom vården. Dietisten ägnar sig framför allt åt kostrådgivning och behandling. Livsmedelsagronomen är mer inriktad på att livsmedelsproduktion och nutritionisten arbetar ofta med projekt eller FoU för att förbättra folkhälsan.
De flesta dietister, nutritionister, livsmedelagronomer och livsmedelsinspektörer arbetar med livsmedel, eller hälso- och sjukvård (framförallt dietister).
Exempel på titlar som naturvetare inom kost och livsmedel kan ha
- Dietist
- Livsmedelsinspektör
- Handläggare
- Enhetschef
- Nutritionist
- Projektledare
- Verksamhetsutvecklare
- Miljö- och hälsoskyddsinspektör
- Universitets-/Högskolelektor/Lärare
- Produktspecialist
Vad tjänar naturvetare inom kost och livsmedel?
För dig som är medlem i Naturvetarna finns mer detaljerad statistik att hämta i Saco LöneSök.
Vanliga grundutbildningar
- Dietist
- Livsmedelsagronom
- Nutritionist
Du hittar relevanta utbildningar på www.studera.nu. Om du vill få mer relevanta träffar begränsa sökningen till grundutbildningar och kandidat-, agronom- eller dietistexamen.
Hur länge har de studerat?
Utbildningen till dietist är treårig och leder fram till dietistexamen och/eller en kandidatexamen. En agronomexamen kräver fem års studier.
De flesta nutritionister har studerat i 4-5 år och har en magister- eller en masterexamen och många fortsätter på en forskarutbildning för att doktorera.
Vad kan dietister?
- Diagnosticera, behandla och förebygga kostrelaterade sjukdomar.
- Samtalsmetodik och kommunikation.
- Klinisk nutrition.
Vad kan nutritionister?
- Kommunicera samband mellan kost och hälsa.
- Analysera kostrelaterade frågeställningar.
- Utveckla och använda metoder inom området.
- Molekylär- och folkhälsonutrition, kemi samt biologi.
Vad kan livsmedelsagronomer?
- Kvalitet och livsmedelssäkerhet.
- Produktutveckling.
- Livsmedelsmikrobiologi och hygien.
Källor: SCB RAMS 2019, Naturvetarnas löneenkät 2020 och branschrapporter
Senast uppdaterad: