Frågor & svar
Nyheter

Han odlar blågula bananer

Det är visst möjligt att odla exotiska grödor som kaffe och bananer i Sverige. Och det på ett betydligt mer resurssnålt sätt än att skeppa produkterna hit. Lösningen stavas aquaponic som ger matfisk på köpet.

Publicerad:

När biologen Björn Oliviusson läste på Naturvetarnas hemsida att det inte går att odla kaffe och bananer i Sverige reagerade han direkt.

– Jag kunde inte låta bli att kommentera. Jag odlar exotiska grödor i ett växthus på gamla Berga lantbruksskolan utanför Stockholm. 122 kilo bananer har jag skördat på ett år, säger han entusiastiskt.

Bjorn_vi_nar_malen_682x350px-ny.jpg

 

Matfiskar och växter i symbios

I ett system som kallas aquaponic lever matfiskar och växter som i en symbios. Fiskens avföring leds till biobäddarna och blir till bästa gödseln. Kvävet omvandlas till nitrat som växterna kan ta upp. Fisken av arterna tilapia och pacu matas med bland annat bröd, frukt och blad från odlingarna.

– Det tar bara en månad längre att odla bananer här än på Madeira, där en produktionscykel ligger på tio till tolv månader. Och skörden är marginellt mindre. På varje stock växer det runt 30 kilo välsmakande små bananer, sådana som odlas på Kanarieöarna.

 

Slutet system läcker inga kemikalier

Systemet är helt slutet och läcker inga kemikalier till naturen. Nyttoinsekter som nyckelpigor och steklar används i kampen mot skadegörare. Lika viktigt är att välja växtmaterial med omsorg för att undvika sjukdomar i odlingen.

Ännu en fördel är att minimalt med vatten går åt i detta cirkulerande system.

– Vattenförbrukningen är ungefär en tiondel i jämförelse med ett vanligt växthus. Det regn som faller på det 80 kvadratmeter stora kupolformade växthuset är tillräckligt och samlas upp i tankar.

Men extra värme måste väl ändå behövas?

– Ja, vi har kopplat in oss på en biobränslepanna. I Sverige finns en stor potential för spillvärme, som kan tas tillvara från till exempel alla serverhallar som behöver kylas. Från höstdagjämning till vårdagjämning behövs också extra ljus, motsvarande omkring 10 000 kilowattimmar per år.

Hur mycket fisk föder du upp?

– Fokus ligger på växterna som utgör mellan 80 och 90 procent av produktionen. Man kan säga att man får tio kilo tomater från tio kilo fisk, räknat på gödseln från fisken.

Men det är inte från försäljningen av hållbar mat som Björn får sitt företag att gå runt.

– Det kommer folk från hela världen hit på gruppvisningar, som jag numera tar betalt för. Jag håller kurser och webbinarier, och säljer konsulttjänster.

17 000 besökare

Han förklarar att intresset hos privatpersoner är stort. Hittills har han tagit emot 17 400 besökare från 39 länder.

– Allt fler startar den här typen av hållbara system för livsmedelsproduktion med så lite insatsvaror som möjligt. Flera av dessa grödor flygs in i dag, så det finns en stor potential att producera hållbart på hemmaplan.

Det gäller allt från kakao och guava till vanilj och passionsfrukt.

Vad driver dig?

– Att kunna bidra med kunskap och utveckling för att hitta lösningar på samhällets utmaningar. Det här är en viktig pusselbit och öppnar upp för odling i torra områden.

Björns aquaponic-system sprider sig. I Norrtälje finns nu en tvåårig utbildning till akvaponikingenjör på yrkeshögskolan, där Björn är lärare.

– Det har varit många sökande och andra omgången startade i augusti. Intresset för den här odlingstekniken växer i Sverige och utomlands.

Palle Liljebäck

chefredaktör