Viktigt! Uppdatera dina uppgifter på Mina sidor, som exempelvis aktuell arbetsgivare inför lönerevisionen.

Frågor & svar
Nyheter
Bild på Carl von Linné

Blomsterkung som ger eko i världen

Botanisten och läkaren Carl von Linné är kanske världshistoriens mest kände svensk. Det sägs att svenskarnas kärlek till naturen härstammar från honom. Vi dyker ner i historien om hans liv under den årstid han föddes.

Publicerad:

På den småländska landsbygden i Råshult, föddes en pojke den 13 maj 1707. ”Det var just i den vackraste våren, när göken utropade sommaren mellan lövsprickning och blomstertid.” Så beskriver Carl von Linné, en världens mest kända vetenskapsman sin födelsedag. Det kan inte ha undgått någon vilken betydelse han har haft för vetenskapen, men vad vet vi egentligen om hans liv?

Linnés far var kyrkoherde och hade en märklig trädgård med både inhemska och utländska arter. Där odlades till och med potatis som få ens sett och ännu färre hade smakat på. Det var i den trädgården som Linnés kärlek för naturen föddes.

 

Linné gick sin egen väg

Att gå i sin fars fotspår och blir präst fanns inte på kartan. Hans religiösa tro tog sig i stället uttryck i hans texter. Något som fått forskare att beskriva honom som: en av de sista stora teologiska naturbetraktarna. Allt som Linné skrev genomsyrades av religiösa tilltal även hans mest vetenskapliga texter.

Många trodde att Linné skulle bli en skräddare eller snickare, då han fasade för studier. Men han hamnade i Lund och Uppsala, där han läste både medicin och botanik. Men intresse för skolbänken vara fortfarande lika svagt. Han sökte sig i stället fram på egen hand utan handledning.

Målet var tydligt, han ville skapa ett helt nytt system att organisera och gruppera hela växtriket. Därför skrev han en bok om växterna sexualliv på ett unikt vetenskapligt språk. Boken växte stor uppmärksamhet och redan som 24 åring förundrades många över att han kunde skapa något sådant. Inte undra på att Linné blev föreläsare på den botaniska institutionen.

Men redan som liten var Linné något av ett underbarn. I skolan lästes det om Aristoteles som hade namngett 500 djurarter, men inte ens en framgångsrik poet hade rätt från början. Hans teori om att svalorna övervintrar i hålor i marken var något som Linné tidigt sa emot och menade att han hade blandat ihop svalor och fladdermöss. Där och då trycktes den första bläcken mot pappret som kom till att förändra allt.

Redan vid 31 års ålder var han en etablerad vetenskapsman ute i Europa och började då arbeta som läkare i Stockholm. Hans specialitet var ”De unga männens galanta sjukdomar” det vill säga könssjukdomar, något han blev förmögen på.

 

Populär bland studenter

1739 gifte han sig i Dalarna. På bröllopsbilden höll han den växt som är uppkallad efter honom, Linnéa. Linné blev en av grundarna av vetenskapsakademin. Men han längtade till professorsstolen i Uppsala, vilket många var emot. Men han uppfyllde sin dröm och blev professor vid 34 års ålder.

Linné var populär bland studenter både i Sverige och internationellt. Han undervisade för fullpackade salar och brann av iver för att berätta om vad han visste, och humorn låg alltid nära.

Som den verklighetstrogna sanna realisten har hans poetiska avsnitt i hans avhandlingar fått högt värde. Hans reseskildringar är idag en skattkammare för folklivsforskare då han gav detaljer om hus, redskap, kläder, folk, bröllop och mycket annat.

Mot slutet av hans liv, efter år av depression och flera slaganfall bars han ut i sin trädgård i Uppsala där han satt i sin ensamhet varje dag. Mannen som hade gett namn till jordens 8 000 arter kunde inte längre tala med människor men han kunde fortfarande vara en del av sin största passion. Växtriket.

En kall vinterdag i januari, 1778, tog han sitt sista andetag som 70-åring. Men hans brinnande naturintresse lever kvar, vi alla är mer eller mindre Linnés lärjungar än idag.

Idag då...

Sara Cousins, professor i naturgeografi svarar.

Vad har Carl von Linné betytt för klassificering av växter?

– Förmodligen mer än vad vi förstår i Sverige. Han är mycket större utomlands är min upplevelse. Att naturen kan klassificeras och att allt har sin plats samt fascinationen för naturens fenomen, även om en hel del ifrågasätts idag.

Är det något du har nytta av i din forskning?

– Växternas släkten på latin ger oss ett internationellt språk. Jag kan prata med en japan och förstå att vi pratar om släktet ekar till exempel, det är något som hjälper mig i min forskning.

Vad har han betytt för vetenskapen botanik?

– För mig är Linné motsatsen till växtblindheten som är utbrett i vårt moderna samhälle idag. Jag menar, hur kan du skydda något som du varken vet existerar eller kan dess namn?

 

Nikita Zeiloth

Journalist & digital innehållsproducent