Kvantprickarna har också gett oss ögon in i cellerna, där man kan följa biologiska processer och hur ett läkemedel rör sig i kroppen.
Publicerad:
En pinsam läcka höll på att ta udden av nyheten om kemipriset. Men Nobelkommittén höll masken när pristagarna tillkännagavs och priset är mycket välförtjänt, enligt flera experter.
Lägg begreppet kvantprickar på minnet. Det är de som har gett oss den extremt höga upplösningen på tv-skärmar och används också i LED-lampor.
Öga in i cellen
Tekniken kommer också till nytta när man vill följa hur ett läkemedel rör sig i kroppen, liksom biologiska processer i kroppen, som till exempel hur ett protein verkar. Fördelen är att bilder som skapas har extremt hög upplösning och utan att tappa i kvalitet över tid.
– Man kan säga kvantprickarna har gett oss ögon inne i cellerna, där ljus från kvantprickarna sänds in och studsar tillbaka, säger Sven Ledin, ledamot i KVA, Kungliga vetenskapsakademien, som har varit med och röstat fram Nobelpriset.
Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet och ledamot i KVA, kunde inte dölja sin förtjusning över priset.
– Blått ljus är lätt att skapa med dioder, men grönt är svårare. Med kvantprickar är det möjligt. I våra skärmar behöver vi blått, grönt och rött ljus för att kunna skapa hela färgskalan, säger hon.
Finns i flourit
Kvantprickar finna naturligt i mineralet flourit, som kan ha olika färger.
– Det nya är att man på ett kontrollerat sätt kan bygga kvantprickar, där egenskaperna kan förändras genom att ändra storleken. Det mest påtagliga är att färgen ändras när kvantprickarna tvingas ihop eller vidgas.
Sven Ledin förklarar att detta är ett utmärkt exempel på hur grundforskning kan leda till storslagna tillämpningar.
Storleken avgör glasets kulör
Fram till 1970-talet var det närapå omöjligt att kvanteffekter kunde uppstå i nanopartiklar. Tio år senare lyckades en av pristagarna Alexei Ekimov skapa storleksberoende kvanteffekter i färgat glas. Han visade att partikelstorleken påverkade glasets kulör via kvanteffekter.
Något år senare kunde Louis Brus som den förste forskaren i världen påvisa storleksberoende kvanteffekter hos partiklar som svävade fritt i en vätska.
Genombrottet ägde rum 1993 då Moungi Bawendi byggde kvantprickar av nästan perfekt kvalitet, vilket gjorde de användbara och gav mänskligheten stor nytta.
Vad händer framåt?
Forskare tror att kvantprickar i framtiden kan bidra till flexibel elektronik, minimala sensorer, tunnare solceller och kanske även krypterad kvantkommunikation. Så det mesta talar för att potentialen är stor för dessa minimala partiklar.
Palle Liljebäck
chefredaktör
