Vad är avtalsrörelsen – och varför är den viktig för dig?

En ständig förhandling för bättre villkor

Avtalsrörelsen är den process där fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar fram nya kollektivavtal. Det är dessa avtal som styr många av dina rättigheter på jobbet – till exempel föräldralön, pensioner, arbetstid, uppsägningstider och mycket mer.Ofta sker förhandlingarna i flera branscher samtidigt,  och när ett avtal snart går ut sätter arbetet med att ta fram ett nytt genast igång.

Industrin sätter märket

Först ut i varje avtalsrörelse är industribranschen, som sätter det så kallade "märket" – alltså en riktlinje för hur mycket lönerna generellt kan öka. Det påverkar även andra branscher, men innebär inte att alla får exakt samma löneökning. Märket är ett totalutrymme för industribranschen, och hur det fördelas kan variera.

Sifferlösa avtal – vad är det?

Alla avtal innehåller inte en fast procentsats för löneökning. Många avtal uppmuntrar till individuell lönesättning på arbetsplatsen, baserat på din kompetens, ditt ansvar och hur du presterat. Den typen av avtal kallas ofta för sifferlösa, och innebär att din lön sätts lokalt – inte centralt.

Från planering till verklighet

Avtalsrörelsen är mer än bara förhandlingar. Den börjar med att medlemmar och förtroendevalda lämnar sina synpunkter. Därefter tas krav – så kallade yrkanden – fram och lämnas över till arbetsgivarsidan. Sedan börjar själva förhandlingen. När parterna enats om ett nytt avtal ska det tillämpas ute på arbetsplatserna. Det kan handla om att fördela löneökningar eller att genomföra lönerevisioner. Efter det utvärderas avtalet – och så startar nästa avtalsrörelse.

Vad händer om parterna inte kommer överens?

Om ett avtal löper ut och inget nytt finns på plats, råder det inte längre fredsplikt. Då kan facket till exempel varsla om strejk. Strejk är ett lagligt verktyg som används för att få till bättre villkor, men det används med stor eftertanke.

Varför är det viktigt för dig?

Du kanske inte märker av avtalsrörelsen i vardagen – men resultatet påverkar dig varje dag. Att ha ett starkt kollektivavtal ger trygghet, bättre villkor och möjlighet att påverka arbetslivet i en positiv riktning. Och det är tack vare det gemensamma arbetet i facket som dessa förändringar kan ske.

En liten ordlista

När du läser om avtalsrörelsen kan det dyka upp ord och begrepp som inte är helt självklara att förstå innebörden av. Nedan listar vi några av dem som kan vara bra att ha koll på!

• Ajournera: innebär att tillfälligt göra uppehåll i förhandlingar för till exempel enskilda överläggningar. Ett sådant uppehåll kan vara från några minuter till flera dagar eller veckor.
  
  
• Arbetsgivarorganisation: en organisation med syftet att tillvarata anslutna arbetsgivares intressen i förhållande till bland annat arbetstagarorganisationerna (fackliga organisationer).
  
  
• Arbetstagarorganisation: En facklig organisation med syftet att tillvarata anslutna arbetstagares intressen i förhållande till arbetsgivaren och/eller arbetsgivarorganisationen.
  
  
• Avtalskrav: krav eller yrkanden som inför avtalsrörelsen överlämnas till motparten. Kraven kan röra utformningen av löneavtalet eller av enskilda förmåner med mera.
  
  
• Lönerevision: justering av medarbetarnas löner genom lönesättande samtal eller lokal förhandling mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation.
  
  
• Sifferlöst avtal: löneavtal utan centralt fastställda utrymmen för vare sig medlemskollektivet eller garantier för enskilda medlemmar inom den avtalsslutande fackliga organisationen.
  
  
• Konfliktåtgärder: Konfliktåtgärder är till exempel strejk, lockout och nyanställningsblockad.
  
  
• Sympatiåtgärder: konfliktåtgärder som genomförs till stöd för annan lovlig konflikt. Statligt anställda får bara vidta sympatiåtgärder till förmån för andra offentligt anställda.
  
  
• Yrkande: en parts krav i en förhandling.

Vad händer just nu?

Nu är märket satt, vilket blir ett startskott för fler avtal att ta form. Här kan du läsa om avtalen som är klara.