Frågor & svar
Nyheter

Duellen: Ska rötslam få spridas på våra åkrar?

I en cirkulär ekonomi är rötslam en viktig resurs som är bra för både miljö och klimat, menar en miljöexpert på Svenskt vatten. Men att sprida rötslam på våra åkrar är omstritt. En forskare varnar för att det är en tickande miljöbomb.

Publicerad: Uppdaterad:

JA

Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten

1. Ditt starkaste skäl till att sprida certifierad rötslam på våra åkrar?

Fosfor, kväve, mull och mikronäringsämnen kan regionalt återföras till åkermarken i en cirkulär ekonomi utan långa transporter. Att inte behöva bryta och tillverka kväve, fosfor och mikronäringsämnen är bra för miljön och klimatet. Åkermarkens mullhalt och bördighet förbättras samtidigt som kol lagras in i marken i flera decennier. Revaq-certifierat slam minskar behovet av mineralgödselimport till Sverige och ökar därmed resiliensen i både freds- och kristid.

2. Är det riskfritt att sprida i gruvtäkter och blomrabatter?

Risknivån för miljön kan vara högre eftersom i stort sett ingen reglering alls finns idag för denna användning. Både sämre slam och betydligt högre slamgivor kan användas i gruvområden och blomsterrabatter jämfört med åkermark. Eftersom större slamgivor används är även risken för läckage av näringsämnen högre.

3. Vad behöver göras för att rötslam ska bli en accepterad fosforkälla?

Det är långt från allt slam som ska användas på åkermark – men slamanvändning av bra kvalitet på åkermark är mer accepterat idag än tidigare. Även om kvaliteten på Revaqcertifierat slam är tillräcklig i ytterligare hundra till tvåhundra år behöver kvaliteten hela tiden förbättras. Det långsiktiga målet i Revaq är att vi ska kunna fortsätta gödsla utan risk under minst femhundra år.

4. Vad händer med åkermarken på lång sikt om den gödslas med rötslam?

Det finns klara belägg för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som jordbruket efterfrågar. Evidensen för ett totalförbud saknas. Forskningen har inte kunnat visa att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt. Det visar flera studier. Snart 40-åriga försök i Skåne (med slamgivor motsvarande 200 år) visar att halten av några metaller i marken (krom, kvicksilver och koppar) ökar, men det har inte haft någon negativ påverkan på växternas upptag av tungmetaller. Inga förhöjda halter av mikroplatser eller antibiotikaresistenta bakterier har påvisats. Enligt studier fastläggs eventuella läkemedelsrester i jorden för att med tiden brytas ner på plats.

Här kan du läsa mer om referenser och annat.

NEJ

Lars Hylander, bonde och oberoende forskare

1. Ditt starkaste skäl till att få inte sprida certifierad rötslam på våra åkrar?

Gifterna som kommer ut i våra avlopp. Reningsverken klarar inte att avskilja de flera tusentals gifterna. Industriellt framställda gifter som till exempel PFAS finns inte i jungfrulig natur, de är mycket stabila och bryts alltså inte ner till harmlösa element. Giftverkan som kan ge cancer och hormonstörande effekter kan ske vid mycket liten exponering.

2. Är det riskfritt att sprida i gruvtäkter och blomrabatter?

Nej, men riskerna är marginella om läckage/utlakning minimeras. Det är absurt att använda åkermark som ”legitim” deponi för samhällets avfall, där vi ska odla våra livsmedel för framtiden. En del gifter läcker dessutom ned till ett annat livsviktigt livsmedel –vårt dricksvatten. Många dricksvattentäkter är redan förstörda av vissa PFAS-föreningar.

3. Vad behöver göras för att rötslam ska bli en accepterad fosforkälla?

Förhindra gifterna att komma dit, vilket är omöjligt med ett vattenbaserat avloppssystem där allt avlopp blandas liksom i sopnedkasten. För att komma vidare måste myndigheter sluta med tvångsanslutning till miljöskadliga avloppssystem samt bejaka säker och innovativ avloppshantering.

4. Vad händer med åkermarken på lång sikt om den gödslas med rötslam?

Halterna av stabila gifter ökar såsom tungmetallen kadmium, som ger benskörhet. Livsmedelsverket konstaterar att spädbarn idag exponeras för hälsovådliga mängder av PCB och dioxiner, vilket riskerar försämra hjärnutvecklingen, påverka immunförsvaret och ge cancer. Gifterna kommer dessutom från atmosfären medan utlakning och innehållet i skördeprodukter balanserar ökningen.

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Kommentar: Gunnar Lindgren civ ing - den 15 januari 2021 2021-01-15

Om vi jämför hur mycket metaller som kommer från människans urin och avföring så är den mängd som finns i slammet oerhört mycket större, t ex 1 200 ton per år i Göteborg, medan mängden från livsmedel är cirka 10 ton. Dvs slammet är absolut ingen "kretsloppsprodukt" utan spridningen är en form av kvittblivning av metallavfall på åkermark. Detta måsta upphöra omedelbart.
Kommentera