Åtta av tio djurskyddsinspektörer har någon gång blivit utsatta för hot i sin yrkesutövning. Nu kan det bli ändring på den saken. En färsk utredning från regeringen föreslår att skyddet för alla offentliganställda ska stärkas.
Publicerad:
Uppdaterad:
Vid sidan av polisen och socialtjänsten lyfter utredaren tillsynspersonal som en särskilt utsatt grupp.
– Det är bra att begreppen ”angrepp mot tjänsteman och ”förolämpning mot tjänsteman” får egna brottsrubriker. Det innebär att fler kan komma att dömas och betala skadestånd, vilket kan avskräcka, säger Mårten Wirelius, vice ordförande för Djurskyddsinspektörernas riksförbund, DIRF.
Men innan han vågar ropa hej vill han se några vägledande domar, som visar hur lagen tillämpas i praktiken och om den har effekt.
Naturvetarnas förbundsjurist Sofia Söderberg välkomnar också förslaget.
– Jag ser positivt på att lagstiftaren förstärker det straffrättsliga skyddet för offentliganställda, men vill också påminna om att det krävs både polisanmälan och bevisning om vad som har hänt i ett enskilt fall för att skyddet ska kunna tas i anspråk, säger hon.
Delvis anonym handläggare
Vad är då okej och inte okej att säga? Uttryck som ”polis polis potatisgris” är inte grund för fällande dom, enligt utredaren. Direkt nedsättande och kränkande ord som ”hora” ska däremot inte bli tillåtet. Detsamma gäller diskriminerande uttryck.
Förslaget om att inte behöva ange namn på handläggaren som har fattat beslut om till exempel omhändertagande av djur eller annan inskränkning av verksamsamhet välkomnar Mårten Wirelius. Men det gäller bara när beskedet meddelas. Det kommer fortfarande vara möjligt att få veta det, men då måste man själv kontakta länsstyrelsen eller annan myndighet.
– Det kan höja tröskeln och minska risken för att någon agerar i vredesmod och utsätter handläggaren för hat och hot. Men ofta är det så att djurägaren ändå känner till vem som har fattat beslut om åtgärd, då de har mötts under inspektionen.
För sin egen del har Mårten Wirelius varit ganska förskonad under sina tjugofem år som djurskyddsinspektör på Gotland. Men vid ett tillfälle blev han måltavla för djurrättsaktivister efter beslut om att omhänderta djur.
– Det handlade om en djurägare som inte ville behandla eller avliva skadade och sjuka djur, vilket gjorde att djuren for illa och utsattes för lidande. Det var förstås jobbigt att uppleva det hatet, särskilt i sociala medier. Men plötsligt förändrades allt och djurrättsaktivisterna vände sig mot djurägaren.
Utsatta i sociala medier
Han tror att klimatet är tuffare i storstäderna än på Gotland och på landsbygden, där lantbrukets djur dominerar. Problemen med vanvård av djur är större med sällskapsdjur, som katter och hundar, i städerna.
De hot och hat som förekommer mot djurskyddsinspektörer är ganska konstant över tid, enligt Naturvetarnas undersökningar, som sträcker sig nio år tillbaka tiden.
– Med sociala medier har det blivit ett hårdare klimat, där vi inspektörer har blivit mer utsatta. Förhoppningsvis kan det nya lagförslaget ändra på det.
Nu ska förslaget ut på remiss och sedan läggas fram i riksdagen för beslut. Den nya lagstiftningen kan börja gälla 1 juli 2025.
Arbetsmiljön arbetsgivarens ansvar
Sofia Söderberg påminner om att utgångspunkten är att arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och ska vidta åtgärder för att motverka att man utsätts för hot, hat och våld på jobbet.
– Skulle du bli utsatt för brott på jobbet så ska arbetsgivaren överväga om det ska anmälas som en arbetsskada. Om du har lidit skada av det som inträffat är det viktigt att uppsöka läkare och få det dokumenterat. Det är också viktigt att du känner stöd hos arbetsgivaren om du vill göra en polisanmälan. Du kan ha rätt till brottsskadeersättning från gärningspersonen eller Brottsoffermyndigheten, säger Sofia Söderberg.
