Duellen: Borde vi lagstifta om kortare arbetstid?

JA

Rebecka Le Moine, riksdagsledamot (MP)

1. Ditt främsta skäl till att vi borde jobba mindre?

Det är en kraftig miljöreform, det finns en stark koppling mellan arbetstid och ekologiska fotavtryck. En studie som har undersökt data från OECD-länder visar att 10 procent kortare arbetstid kan leda till en minskning av vårt ekologiska fotavtryck med 12 procent och vårt koldioxidfotavtryck med 15 procent. Detta för att vi växlar in vår ökade effektivitet till mer tid för livet i stället för ökad konsumtion.

2. Kan parterna på arbetsmarknaden komma överens om arbetstidsförkortning?

Ja, det kan de. Det behövs dock en lagändring som sänker normalarbetstiden, men om det sätts en rimlig tid för implementering kan arbetsmarknadens parter komma fram till hur det ska lösas. Vi har genomfört reformer för kortare arbetstid många gånger förut i Sverige.

3. Hur kan löner och villkor komma att påverkas av sänkt arbetstid?

Löneökningen kommer minska om löneutrymmet ges åt kortare arbetstid i stället. För låginkomsttagare kan det därför vara viktigt med kompletterande skattesänkningar för att de inte ska drabbas negativt. Redan idag finns det stöd för detta, ända sedan 90-talet är en majoritet av heltidsarbetande mer intresserade av kortare arbetstid än högre lön.

4. Hur skulle folkhälsan påverkas?

Stressrelaterad ohälsa är den främsta sjukskrivningsorsaken i dag. Många blir utbrända av all den stress och press som samhället och arbetsmarknaden sätter. Vi behöver mer tid att leva och få återhämtning och för att hålla i längden, så jag tror att folkhälsan skulle påverkas mycket positivt av en sänkt arbetstid. Effekterna av 6-timmar arbetsdag bland sjuksköterskor i Sverige har visat sig ge upplevelse av ett rikare liv och bättre återhämtning efter jobbet.

NEJ

Anna Johansson, riksdagsledamot (S) Arbetsmarknadsutskottet

1. Ditt främsta skäl till att vi inte borde jobba mindre?

Många skulle ha svårt att klara sig på sin lön om den baserades på 30 timmars arbetsvecka. En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön tror vi inte är realistisk, åtminstone inte på kort sikt. Familjeveckan innebär i praktiken förkortad arbetstid och kommer att ge barnfamiljer möjlighet att planera sin tid bättre och minska stressen vid exempelvis studiedagar och lov.

2. Kan parterna på arbetsmarknaden komma överens om arbetstidsförkortning?

Ja, och det gör de redan i dag. I flera kollektivavtal de senaste åren har löneökningsutrymmet använts till arbetstidsförkortningar, både kortare veckoarbetstid och utökad semester. Det är bra att parterna kan komma överens om lösningar som funkar i olika branscher.

3. Hur kan löner och villkor komma att påverkas av sänkt arbetstid?

Det mest sannolika är ju att lönen påverkas negativt. En annan möjlig negativ effekt är att stressen ökar om samma arbete ska utföras på kortare tid. Redan i dag kan vi se att många som har låga tjänstgöringsgrader får mindre återhämtning under dagen och mindre tid till fortbildning, arbetsplatsmöten och liknande.

4. Hur skulle folkhälsan påverkas av kortare arbetstid?

Mer tid till familj, fritid och återhämtning skulle sannolikt vara positivt för folkhälsan. Det ska ställas mot att ökad press och stress på jobbet, lägre inkomst och kanske behov av mer än en anställning skulle riskera en försämrad folkhälsa. För oss är det just nu mer angeläget att åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö genom att bland annat minska stressen i arbetslivet.