Viktigt! Uppdatera dina uppgifter på Mina sidor, som exempelvis aktuell arbetsgivare inför lönerevisionen.

Frågor & svar
Nyheter

Därför känner vi hetta och smärta

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi har med våra sinnen att göra. Upptäckten av receptorer för hetta, kyla och beröring gör att vi förstår hur det sensoriska nervsystemet fungerar. Det banar väg för nya behandlingar mot bland annat kronisk smärta.

Publicerad:

Alla har vi någon gång bränt oss på spisen, skadat oss eller har fått en ömsint klapp på kinden. Hur vi reagerar på det är avgörande för vår överlevnad och något vi tar för givet. Men hur skapas de nervsignaler som skickas till hjärnan och får oss att känna skillnad mellan olika beröringar och temperaturer? Det ger årets Nobelpristagare svar på. David Julius använde en substans (kapsaisin) från chilipeppar för att upptäcka en jonkanal (TRPV1) som aktiveras av smärtsam värme. Flera motsvarande jonkanaler identifierades, vilket gjorde att man nu förstår hur olika temperaturer kan ge upphov till elektriska signaler i nervsystemet.


Pristagarna upptäckte oberoende av varandra en närbesläktad receptor (TRPM8) som aktiveras av kyla. Det har visat sig att olika jonkanaler är aktiva för olika temperaturer.
Ardem Patapoutian upptäckte de receptorer som får cellerna att reagera på mekaniskt tryck. En ny, tidigare helt okänd, tryckkänslig jonkanal som fick namnet Piezo1 efter grekiskans ord för tryck.


De här upptäckterna har banat väg för ny forskning och nya landvinningar och har blivit ett stort forskningsområde, bland annat för att få förståelse och hitta botemedel mot olika sjukdomar, som kronisk smärta.
– Jätteroligt att priset går till upptäckten av receptorer. Det är en stor dag för vårt forskningsområde och för pristagarna, som verkligen förtjänar Nobelpriset, säger Marcin Szczot, universitetslektor i biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.


Han leder en forskargrupp som bland annat kartlägger nervsystemet för att förstå hur magsmärtor och annan smärta uppstår på molekyl- och cellnivå. Mag- och tarmkanalen har mer än 100 miljoner nervceller som man i dag bara vet lite om.
– Mitt mål är att förstå den molekylära och cellulära organisationen av sensoriska system som upptäcker olika stimuli, exempelvis de inre signalerna som kommer från mag-tarmkanalen och hur efterföljande sensoriska uppfattningar skapas i det centrala nervsystemet, förklarar Marcin Szczot.

Palle Liljebäck

chefredaktör