Screening och vaccination har räddat många liv från att dö i livmoderhalscancer. Cytodiagnostiker har en nyckelroll i det arbetet.
Publicerad:
Sara Kader sitter djupt koncentrerad och kikar i ett mikroskop på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon letar efter avvikelser i ett cellprov som skulle kunna vara ett förstadium till livmoderhalscancer.
– Det här cellprovet ser helt normalt ut, säger cytodiagnostikern Sara Kader som gläds över att kunna ge ett bra besked till kvinnan.
Men så är det inte alltid. Cellerna kan vara förändrade i olika hög grad och kan i värsta fall ha utvecklats till cancer.
Tidig behandling minskar risken
Orsaken till sjukdomen är ett papillomvirus, HPV. Därför är första steget alltid att undersöka om viruset finns i livmoderhalsen. HPV-virus kan ligga latent i kroppen utan att utveckla cancer. Det gäller särskilt hos unga kvinnor.
– Det tar ofta lång tid innan sjukdomen bryter ut, vilket gör det möjligt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede och sätta in behandling.
Tidig behandling minskar risken att utveckla invasiv livmoderhalscancer med upp till 90 procent. Det hindrar också att cancern sprids genom metastaser till andra organ i kroppen.
– Om cellförändringar eller cancer upptäcks genom screening kallas kvinnan till en ny cellprovtagning och en eventuell större gynekologisk utredning.
9 av 10 vaccineras
Om cancer har fått fäste i livmodern kan hela livmodern och intilliggande vävnader opereras bort. Om cancern är begränsad och kvinnan har en önskan om att få barn kan en del av livmodern tas bort.
– Screening för livmoderhalscancer har funnits sedan 1960-talet. Utan screening hade vi i dag haft betydligt fler cancerfall med dödlig utgång. Det vaccinationsprogram som finns för unga kvinnor har också bidragit att trycka tillbaka livmoderhalscancer.
Täckningsgrad – andel unga kvinnor som vaccineras - ligger på närmare 90 procent och vaccinet ger ett skydd på runt 70 procent.
Vilka är symtomen?
– Oftast har man inga symtom. Men blödningar som inte är kopplad till mensen kan förkomma. Smärta vid samlag kan också vara ett tecken, som bör kollas upp med sjukvården.
Noggranna analyser av cellprov
Sara Kader gillar verkligen sitt jobb och tycker det är meningsfullt, utvecklande och varierande. Att ha ett bra bildminne är en av hennes styrkor.
– Inget prov är det andra likt och man blir aldrig fullärd. Jag gillar dialogen med patologerna som har stort förtroende för oss.
Cytodiagnostikerna har ett stort ansvar och inget får gå fel. En feldiagnos skulle ge katastrofala följder.
– För att säkra upp resultatet är vi alltid två som analyserar ett avvikande cellprov. Vid svåra fall har vi alltid dialog med läkare innan vi lämnar besked till kvinnan.
Sara Kader och hennes fem kollegor jobbar också med cancerdiagnostik för lungor, urinvägar, ryggmärgsvätska och andra kroppsvätskor samt punktioner från lungor och thyroidea.
Naturvetare behövs inom hälso- och sjukvården
Naturvetenskaplig kompetens blir en allt viktigare kompetens inom hälso- och sjukvården. De jobbar inom hela sjukvårdskedjan, från prevention till att ställa diagnos och sätta in rätt behandling. Tyvärr osynliggörs naturvetenskapliga specialister i dagens vård. Det vill Naturvetarna ändra på. Läs fler artiklar:
Palle Liljebäck
chefredaktör