Så påverkas Naturvetarnas medlemmar av Tidöavtalet

Naturvetenskaplig kompetens behövs i en klimatomställning

Tidöavtalet uppmärksammar vikten av en effektiv klimatomställning och att politiska beslut ska baseras på forskning och fakta. Naturvetarna välkomnar detta och ser fram emot en debatt som tar sin utgångspunkt i forskning och evidens, istället för populism. En god akademisk grund för naturvetenskaplig forskning är en förutsättning för detta.

Klimatet och energin är områden som präglas av hög förändringstakt och stora utmaningar. Naturvetare spelar en nyckelroll för att möjliggöra en effektiv grön omställning. Men det behövs fler klimatstrategiska roller och kompetenser, särskilt inom offentlig sektor, för att snabbare nå de klimatmål som satts upp. Yrkesverksamma måste också ha möjlighet att utvecklas genom lärande i jobbet och återkommande kompetensutveckling. Idag utgör bristen på kompetens ett hot mot den gröna omställningen.

Forskning inom energi lyfts fram för att möjliggöra en effektiv klimatomställning. Vi förutsätter att man i arbetet med att ta fram en energiforskningsproposition tar hjälp av strategisk naturvetenskaplig kompetens. Naturvetarna vill även lyfta vikten av naturvetenskaplig kompetens i mark- och miljödomstolen. 

Sveriges energipolitiska mål ändras

Sveriges energipolitiska mål ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Satsningar på kärnkraft kan gynna de medlemmar vi har inom området, främst fysiker, och ge ökade möjligheter till arbete för naturvetare. Sannolikt behövs också investeringar i utbildningar inom strålningsfysik för att klara kompetensförsörjningen inom strålskyddet.

Sammanslagningen av Närings- och Miljödepartement kommer att påverka våra medlemmar som arbetar med regleringsfrågor. Processen för att få miljötillstånd enligt miljöbalken ska kortas avsevärt och endast en myndighet kommer att ha rätt att yttra sig i tillståndsprocesser. Vi ser en fara att naturvetenskapliga specialister får minskat inflytande och i förlängningen sämre karriärmöjligheter.

Skog och biologisk mångfald en möjlig intressekonflikt

Skogens betydelse för klimatarbetet och biologisk mångfald lyfts i regeringsförklaringen. Äganderätten ska stärkas inom vissa områden. Här finns en potentiell intressekonflikt bland Naturvetarnas medlemmar som både omfattar skogsägare och medarbetare på Skogsstyrelsen.

En ny Jakt- och viltmyndighet medför troligen nedskärningar på Naturvårdsverket och att det i högre grad blir jaktintresset och inte naturvårdsintresset som kommer att styra. Svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft ska öka och livsmedelsförsörjningen kommer sannolikt att sysselsätta fler naturvetare framöver.

Forskning och utbildning lyfts men satsningar saknas

Regeringsförklaringen slår fast att forskning bidrar till Sveriges konkurrenskraft och välstånd, samt att ”vetenskap och forskning ska stå fri från politisk styrning”. Det är bra, men det avskriver inte politikens ansvar för att främja forskning.

Utbildningskvalitet och vetenskaplig excellens ska vara styrande, snarare än volymmål. Vi ser inget motsatsförhållande. Det behövs tillräckliga resurser för att säkerställa utbildningar som ger studenterna rätt kunskaper och färdigheter för att vara rustade inför arbetslivet. Men också fler utbildningar inom områden som är viktiga för att säkra framtida innovation och livslångt lärande.

Naturvetarna saknar ambitioner för hur villkoren och förutsättningarna för Sveriges forskare ska förbättras. För att vi ska ha en naturvetenskaplig forskning i framkant måste det vara attraktivt att vara forskare. Det behövs mer samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Dessutom bör basanslagen höjas, och mer medel bör riktas till prioriterade områden. Vi vill även att fria forskningsmedel garanteras.

Bättre eller sämre för utländska forskare?

Regeringen har aviserat förbättrade regler för högkvalificerad arbetskraft samt utländska forskare och doktorander ”gällande möjligheten till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning”. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation.

Vi tolkar detta som att man ska se över en särreglering som ger lättnader i försörjningskravet för dessa grupper. Naturvetarna har tillsammans med övriga Saco-förbund uppmärksammat beslutsfattarna på hur den nya utlänningslagen skapar hinder och otrygghet för utländska forskare och doktorander.

Samtidigt skärps villkoren för arbetskraftsinvandring genom högre inkomstkrav och förbud mot så kallat spårbyte mellan olika slags tillstånd. Detta riskerar att drabba forskarstuderande och högkvalificerad arbetskraft då den genomsnittliga månadslönen för doktorander i Sverige är drygt 30 000 kronor. Krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering kan dessutom göra det svårare att locka talanger till Sverige. Forskarvärlden är internationell och arbetsspråket är engelska.

Kompetens ska säkras i hälso- och sjukvården

Regeringen uttrycker att kompetensen inom hälso- och sjukvården måste säkras. Vägen dit är ökad statlig styrning, samtidigt som sjukvårdens långsiktiga organisation utreds. Ett uttalat syfte är att minska den administrativa bördan och onödig byråkrati.

Regeringen har också en tydlig ambition att göra vården mer likvärdig i hela Sverige. Detta ligger i linje med Naturvetarnas ställningstaganden och något vi arbetat för inom ramen för Diagnostiklyftet. Idag är det stor skillnad i tillgång på diagnostik mellan regioner, vilket påverkar förutsättningarna för våra medlemmar.

Tidöavtalet innehåller flera förslag som kan förbättra arbetsvillkoren för våra medlemmar, som ofta jobbar på universitetssjukhus. En gemensam och enhetlig digital infrastruktur för vården kan bidra till effektivitetsvinster och förenkla samarbeten mellan olika aktörer. Ökad samverkan i fler regionala centra, likt dagens cancercenter, kan dessutom stärka den kliniska forskningen.

Men Naturvetarna ser en risk att relativt små medlemsgrupper glöms bort i omställningen av hälso- och sjukvården. Primärvården ska byggas ut, men trots att hälsofrämjande insatser och kostförändringar enligt evidensen är viktigt för att undvika ohälsa nämns inte behovet av fler dietister.

Nya arbetstillfällen och ändrade villkor

Arbetstagarna har accepterat försämringar i lagen om anställningsskydd, LAS, mot ökade möjligheter att sadla om och utveckla sig under arbetslivets gång. Men omställningsstudiestödet riskerar nu att i större utsträckning bli en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att arbetsgivarna ska få sitt kompetensbehov tillgodosett. Frågan är laddad och Naturvetarna ser en potentiell konfliktyta mellan de fackliga parterna och regeringen.

Tjänstemannaansvaret för statligt anställda ska skärpas. Det kan göra ansvarsfördelningen tydligare men risken är att mandat inte alltid följer med ansvaret, och att fler oavsiktligt kan göra sig skyldiga till tjänstefel och behöva söka fackligt stöd.

Satsningar på försvar och krisberedskap kan skapa nya arbetstillfällen för naturvetare. Vi har redan medlemmar i sektorn och mycket talar för att de kommer att bli fler.

Drivkrafterna för äldre som vill stanna kvar i arbetslivet ska förbättras. I nuläget är det oklart vilka åtgärder som kommer att sättas in och hur dessa kommer att påverka våra äldre medlemmar.

Det ska löna sig att gå från bidrag till arbete. Det kan göra att merparten av våra medlemmar får mer pengar kvar i plånboken. Minskade arbetsgivarkostnader för att stimulera anställning av långtidsarbetslösa är positivt, även om arbetslösheten för Naturvetarnas medlemmar tillhör den lägsta på arbetsmarknaden med 1,6 procent.