Professorn vill se större satsning på svensk forskning: ”Tar orimligt lång tid”

Tar för lång tid att få in anslag

– De direkta anslagen till universitetens forskning är låga internationellt sett, och vi måste hela tiden kämpa med att få in externa anslag. Det tar orimligt lång tid och sker oftast på obetald tid.

Henrik Kylin är professor i miljökemi på Linköpings universitet med fokus på miljöövervakning. Där studerar han bland annat miljö- och hälsoeffekter av klassiska miljögifter som DDT och PCB beter sig globalt. Varför vi hittar dem överallt, även där de aldrig använts, och hur detta påverkar människor och miljö även på avlägsna platser.

Forskningen har tagit honom ut i världen. Han har utbildat om riskerna med gamla lager av bekämpningsmedel och de insektsmedel som används vid malariabekämpning. Dessutom utvecklat laboratorier i flera länder i Afrika, Sydostasien och Latinamerika, som är en förutsättning för att få exportera fiskeri- och lantbruksprodukter till EU.

– Generellt är arbetsvillkoren vid svenska universitet rätt dåliga. Min hustru, civilingenjör som arbetat med miljöfrågor i industrin, har alltid haft högre lön än jag som ändå har avsevärt högre utbildning, säger Henrik Kylin. 

Fakta om forskning i Sverige

• Drygt 73 000 personer i Sverige har en doktorsexamen.
• 40 procent av de forskarutbildade har utländsk bakgrund.
• Cirka 3 000 av våra medlemmar arbetar med forskning i och privat sektor. Vi har också många medlemmar i forskningsintensiva företag.

Naturvetarna vill se mer medel till naturvetenskaplig forskning i form av höjda basanslag, riktade medel till prioriterade områden och tillgång till fria forskningsmedel. Läs mer om vår fokusfråga Villkor inom akademin.