Det finns inget mer att utreda, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten som ger tummen upp för slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Regeringen vill vända på alla stenar innan den tar beslut. Naturskyddsföreningen menar att det finns allvarliga brister i hanteringen av frågan.
Publicerad:
Det har gått tolv år sedan beslutet att slutförvaret av Sveriges kärnavfallet skulle hamna i Forsmark i Östhammars kommun. Man bedömde att urberget där är mer stabilt än i Oskarshamn. Färre sprickor och torrare berg talade för Uppland.
Grunden var lagd, men många frågetecken behövde rätas ut innan regeringen kan fatta sitt beslut. SKB, Svensk kärnbränslehantering har haft en nyckelroll under hela processen och har uppdraget att ta hand om kärnavfallet på ett säkert sätt för människor och miljö.
Mellanlagret fullt
Nu börjar man komma in i ett kritiskt skede och det hastar på för regeringen att komma till ett beslut. Mellanlagret i Oskarshamn står inför risken att bli fullt i slutet av 2023.
– Vi känner oss trygga och har vetenskapen i ryggen. Vår forskning när det bland annat gäller risk för korrosion av kopparkapseln har granskats av andra forskare, både i Sverige och internationellt, säger Jessica Palmqvist, FoU-chef på SKB.
Av runt 125 medarbetare på forskningsavdelningen jobbar 45 med att ta fram ny kunskap som syftar till att säkra upp slutförvaret. Det handlar om allt från att finslipa skyddshöljet runt det radioaktiva avfallet till att få ännu bättre koll på berget ner till 500 meters djup.
Dags att gå till beslut
Tidsperspektivet är hisnande hundratusen år.
– Vi har gjort en djup vetenskaplig analys och har gett klartecken till slutförvaret i Forsmark. Vi ser inget behov av fler undersökningar och utredningar innan regeringen kan fatta beslut, säger Ansi Gerhardsson, chef för slutförvarsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hon medger att det är en tuff och komplex fråga, där beslut ska fattas under osäkerhet.
– Hundra procent säker kan man inte vara när så långa tidsrymder ska hanteras. Vi är något av pionjärer där vi är med och bygger ny kunskap i ett okänt forskningsfält.
Anfrätta av korrosion
Naturskyddsföreningen är inte lika övertygad om säkerheten och menar att det finns allvarliga brister.
– Det finns frågetecken kring kopparkapseln, där det har visat sig att det inte behövs syre för att koppar ska oxidera och korrodera. Få tester har gjorts och det så kallade LOT-försöket, där kopparkapseln har legat i 20 år i en miljö som liknar urberget i Forsmark, har visat att kapslarna är anfrätta av korrosion, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.
Han menar att SKB inte har redovisat resultaten ordentligt från LOT-försöket som kom i höstas.
– SKB har undanhållit vad som egentligen hänt med de delar av kopparkapslarna som varit värst utsatta för korrosion. Att man vägrar att redovisa hela försöket gör oss oroliga. Forskare på KTH bekräftar att metoden är osäker och pekar på risken för korrosion. Detsamma gäller skiktet med gjutjärn som ligger närmast det radioaktiva plutoniumet.
Andra metoder
Naturskyddsföreningen vill se en granskning av den aktuella metoden och samtidigt undersöka om andra metoder lämpar sig bättre för inkapsling av kärnavfallet.
– SKB har bitit sig fast vid en lösning. Vi menar att andra metaller och legeringar, liksom djupare borrhål, bör testas för att se om KBS 3-metoden kan göras säkrare. Vi kan inte stressa fram ett beslut, säger Oscar Alarik och hänvisar till mark- och miljödomstolen som inte har gett sitt godkännande för slutförvaringen i Forsmark.
SKB menar att de har gjort de kompletterande undersökningar som Mark- och miljödomstolen begärde 2018.
– Vår forskning, som har granskats, visar att v har de marginaler som krävs när det gäller risk för korrosion av kopparn, säger Jessica Palmqvist vid SKB, som menar att all fakta är lagd på bordet för att regeringen ska kunna fatta beslut.
Bolund inte nöjd
Inte heller Strålsäkerhetsmyndigheten har något att invända mot de långtidsförsök som har gjorts.
– Vi har sett en förväntad påverkan på kopparkapseln, men den är inte så stor att det får effekt på säkerheten, säger Ansi Gerhardsson.
Men det utlåtandet gör inte miljöminister Per Bolund nöjd. Han menar att det vore oansvarigt att stressa fram ett beslut med så allvarliga möjliga konsekvenser under en så lång tidshorisont.
– Beslutet innehåller många svåra frågor som behöver säkra svar. Regeringen arbetar intensivt med det.
Litar ni inte på era egna experter?
– Jo men det är min uppgift att processen sker på ett öppet och oberoende sätt, och att beslutet är brett förankrat.
Vad händer om mellanlagret i Oskarshamn blir fullt?
– Ingen ska behöva känna oro för vår energiförsörjning. Frågan kommer att få en lösning innan mellanlagret är fullt. Vi för en kontinuerlig dialog med SKB om det.
Har kärnkraften en framtid i Sverige nu när fjärde generationens kärnkraft är på gång?
– Det har jag svårt att se. Vårt mål är ett helt förnybart elsystem. Att bygga kärnkraft i dag är dyrt och förknippat med risker. De prototyper som det forskas på nu är långt från kommersialisering. Däremot finns inget förbud mot att vare sig att driva vidare, bygga eller forska på kärnkraft, säger Per Bolund.
Finland går före
Men nu gäller det att lösa slutförvaret av kärnavfall, som alla är eniga om måste få en lösning även i Sverige. Finland går före och håller på att bygga ett slutförvar av kärnavfall, som planeras att tas i drift 2024.
– Finland som använder samma metod som vi visar att det är möjligt, säger Jessica Palmqvist optimistiskt.
Den dagen den svenska regeringen ger klartecken för att bygga slutförvaret i Forsmark går ärendet tillbaka till Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten för fortsatt hantering och villkorsättning. Efter tillstånd från dem kan SKB starta bygget. Tio år senare räknar man med att slutförvaret kan tas i drift.
– Under hela byggtiden gör vi undersökningar av berget ner till 500 meters djup med avseende på sprickbildning, vattenflöden, bergspänning och annat. Efter förslutning av deponeringstunnlarna ska Strålsäkerhetsmyndigheten ge sitt godkännande.
Klarar ny istid
Då har man tagit höjd för nya istider och att jordskalv kan inträffa. Tanken är att slutförvaret ska stå pall för den typen av extrema påfrestningar under hundra tusen år. Då har radioaktiviteten klingat av och är ofarlig för miljö och människa.
Till saken hör att Östhammars kommun har sagt ja till slutförvar i Forsmark. En viktig pusselbit i spelet om kärnavfall. I ansökan om slutförvarssystemet ingår också en del om mellanlagret i Oskarshamn i väntan på att slutförvaret i Forsmark byggs. Oskarshamns kommun ställer sig positiv till en utökad lagringskapacitet.
– Beskedet från Oskarshamns kommun bygger på att regeringen säger ja till slutförvar i Forsmark. Det finns en risk att mellanlagret blir fullt om inte regeringen fattar beslut om slutförvaret, säger Ansi Gerhardsson.
Det mesta talar för att man hittar en lösning. Utan kärnkraften skulle elförsörjningen i Sverige hotas.
Text: Palle Liljebäck