I går kunde ni se läkaren och neuroforskaren Mouna Esmaeilzadeh i nyhetsmorgon. Hon pratade om vikten av att bevara ett optimistiskt sinne. Jag vet sedan tidigare att forskning eller teorier är något ni naturvetare går i gång på. Jag tänkte därför dela med mig av vad hon sa under avsnittet men också fylla på med egna tips från mig.
Publicerad:
1. Gör tacksamhetsövningar
Varje kväll innan jag går och lägger mig skriver jag alltid ner mina tankar om dagen. Som mål måste jag alltid skriva 3 saker jag är tacksam för. Det kan vara alltifrån att jag är tacksam över att jag andas, eller att jag har en skön huvudkudde eller att jag har klarat av en svår uppgift på jobbet.
Viktigt är att inte färga denna tacksamhetslista med värderingar. Med det menar jag, att när tankar kommer upp kring: Vad är lycklig? Hur vet man att man har lyckats? Eller vad är lyckad? Dessa tankar hör inte hemma här. Denna lista är endast till för dig och din hjärna.
Som ni alla vet är vår hjärna till viss del fortfarande kvar på savannen. Den har ännu inte kommit i kapp digitaliseringen så därför måste vi hjälpa den. Varje tacksamhetsord kommer att ge dig en dopamindos, omedvetet eller medvetet. Och jag kan lova dig att du kommer att märka en skillnad. Vilket forskning och teorier bekräftar.
2. Vakna utan mobil
Din hjärna är programmerad för att leta efter dopamin. Vilket gör att vi direkt när vi vaknar, om vi har mobilen nära till hands, tar tag i den. För som vi alla vet, lever vi i en digitaliserad värld. Något som också sömnforskaren Christian Benedict kan intyga. Men detta mönster kan i stället ersättas med annat.
Prova att vakna en morgon och stå emot behovet av att titta i mobilen. För ska jag vara ärlig så kan det inte ha hänt så himla mycket på instagram under natten, eller? Oavsett, prova att göra något annat.
Varför inte titta ut genom fönstret en minut? Eller varför inte göra som små barn gör varje gång de vaknar? Sträck på dig, le och tänk ”Nu jäklar ska jag lära mig något nytt idag!”
3. Vikten av att sätta punkt
Även här är vi människor programmerade för att jämföra oss med varandra. När vi levde på savannen var det en överlevnadsinstinkt. Vi behövde helt enkelt jämföra oss med varandra för att upptäcka faror eller lista ut om en främling har mat som vi kan sno.
Problemet blir att vår hjärna i vår moderna tid gör samma sak med sociala medier och annat. Här måste du återigen hjälpa din hjärna men också din självkänsla.
Varje gång du skrollar igenom ett flöde och tänker ”Gud vilken magisk frukost!” eller ”Surdegsbröd, när ska jag hinna lära mig det?” Vi vet ju alla sen innan att detta bara är en yta. Men låt det vara så då. Det du i stället måste göra efter varje bild, eller text, tyst för dig själv sätta PUNKT.
När jag går igenom mina vänners, främlingars eller influencers flöden säger jag alltid tyst för mig själv: Punkt. Då hjälper jag helt enkelt min hjärna att förstå att här ska vi inte stanna och jämföra oss. Nu sätter vi sätter punkt och går vidare.
Nikita Zeiloth
Journalist & digital innehållsproducent
