Höjd ränta på studielån kan få färre att plugga vidare

Regeringen föreslår att höja räntan på studielån för alla som har tagit lån efter 1989. Det skulle göra att räntan blir tio gånger högre än i dag och hamna på 0,5 procent.

– Det låter inte så mycket, men höjningen har ett viktigt symbolvärde och kan avskräcka många från att plugga vidare och skaffa sig en akademisk examen, säger Erik Petré.

Amortera ett år till

För den som har skulder på upp till 200 000 kronor innebär höjningen att amorteringstiden förlängs med ett år, enligt utbildningsdepartementet.

Erik Petré påtalar att det redan i dag är olönsamt att utbilda sig till bland annat biomedicinsk analytiker i jämförelse med att börja jobba direkt efter gymnasiet, enligt Sacos rapport om livslöner.

– Det här förslaget skulle öka det gapet ytterligare när vi i stället borde göra det mer lönsamt att satsa på en akademisk utbildning. Det gynnar både individen och samhället, säger han övertygande.

Akademikerna ska inte betala

Anledningen till att regeringen vill höja räntan på studielån är att den ska täcka skulder som CSN inte lyckas driva in. Räntehöjningen ska också finansiera det nya studiestödet för dem som vidareutbildar sig mitt i livet.

Det ingår i den uppgörelse om omställning som parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om.

– Det är orimligt att akademikerna ska ta den kostnaden, vilket ger signal om att samhället inte vill att man ska utbilda sig. Det behövs fler som utbildar sig, och inte färre, som det här förslaget kan leda till, säger Erik Petré.

Han menar att man i dag lite lättvindigt jämför månadslöner mellan olika yrkesgrupper.

- Akademiker har ofta färre år med full lön och därmed lägre livslön än de som inte pluggar vidare efter gymnasiet. En avgiftshöjning till CSN skulle förstärka den skillnaden, vilket missgynnar den som har valt att utbilda sig.