Inget är sig likt dessa dagar. Kontorsrummen på jobbet gapar tomma och det ekar i korridorerna. Jag och några till är på plats. Kanske man kan säga att jag har fått dispens för att jag cyklar till jobbet och inte utsätts för smitta i kollektivtrafiken.
Publicerad:
Handsprit och ett säkerhetsavstånd på minst två meter till kollegorna håller vi hårt på. Här finns en tillit till våra expertmyndigheter. Vi gissar inte. Sedan är det så att enstaka studier och experter kan komma till andra slutsatser.
Styrkan med Folkhälsomyndigheten är att den gör en sammanvägning av all forskning på området, och utifrån det gör en bedömning. Men det är politikerna som fattar beslut om eventuella stängningar av skolor och nationsgränser, liksom andra inskränkningar i människors vardag.
De flesta jobbar alltså hemma nu här på Naturvetarnas kansli. Goda råd trummas ut från olika håll: Fastna inte vid datorn, ha goda rutiner, res dig upp emellanåt och ta promenader, gärna i naturen. Viktigast är kanske ändå att klara den tristess det innebär att själv sitta hemma i köket och jobba.
Därför har vi på min avdelning digitala möten varje morgon. Nya sociala band knyts och nya samarbeten växer fram. Känslan är att vi möts och samarbetar mer än tidigare.
Men det finns en annan verklighet där ute bland medlemmarna. De jobbar på sjukhusens labb och gör hjälteinsatser varje dag när misstänkta prov med coronavirus ska analyseras. För dem är vardagen tuff nu med hög arbetsbelastning.
Andra naturvetare utvecklar nya vaccin. När det första är tillgängligt för människor får vi olika besked om, allt från ett år upp till fem år. Att alla vill hjälpa till vittnar den forskargrupp på KI om som har satt sin vanliga forskning om tarmens mikroflora på vänt. De har styrt om sina resurser för att sjukvården ska kunna göra fler corona-tester. Tack vare en robot och goda kontakter med kinesiska forskare kan betydligt fler än i dag testas.
Vi gissar inte.
Palle Liljebäck
chefredaktör