Som att lägga pussel

Nu ligger fokus på att trycka ner toppen på kurvan för smittspridning. Det är Folkhälsomyndighetens strategi för att minska belastningen på sjukvården, som är hårt pressad redan nu.

– Ännu har vi inte nått toppen. Fler kommer att bli sjuka och dö av coronaviruset innan det vänder, säger Mia Brytting, mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten.

Det är bland annat hon som övervakar virusets utveckling och tar fram aktuella siffror från olika övervakningssystem. De ligger till grund för statsepidemiologen Anders Tegnells rapporter till svenska folket i tv och annan media.

– Att följa smittspridning och förutsäga hur läget kommer att utvecklas är som att lägga pussel. Smittan startade efter sportlovet i Stockholm när många kom tillbaka från skidsemester i Italien.

Timme för timme

På webben kan man nära på timme för timme följa utvecklingen över antalet smittade och döda i olika delar av landet. De som har smittats finns i alla åldrar och fler än hälften har smittats i Sverige, enligt den uppdatering som gällde 26 mars klockan 14.

– Just nu har vi stort förtroende hos svenska folket, enligt Sifo. Men det kan ändras snabbt. I början av epidemin var många upprörda, förmodligen för att det medförde inskränkningar i människors sociala liv. Nu förstår de varför när de ser vad som händer i Italien och Spanien.

Men hur kommer det sig att länder agerar så olika?

– Länderna är i olika faser. Det är viktigt att man sätter in rätt åtgärd vid rätt tidpunkt. Annars kan det vara för tidigt så det inte blir någon effekt eller för sent.

Fler tester

Mia påminner om att Folkhälsomyndighetens roll är att ta fram fakta och ge råd till regeringen med avseende på folkhälsan. Politikerna tar ett helhetsgrepp och fattar beslut ur ett bredare perspektiv, där följder för ekonomi och arbetsmarknad vägs in.

En nyckel för att följa pandemins utveckling är att öka antalet provtagningar.

– Vi rekommenderar att prioritera provtagning av personer med behov av inneliggande sjukhusvård och som haft ett akut insjuknande i feber eller luftvägsinfektion utan annan känd orsak. Provtagning av personal inom sjukvård och äldreomsorg som insjuknar med feber eller luftvägssymtom behövs också.

Det pågår även studier med självprovtagning då kan också sjuka i hemmet testas utan riskerar att smitta andra.

Flockimmunitet byggs upp

Man är också på gång att göra serologiska tester ute i regionerna. De kan ge koll på hur många som har haft sjukdomen och om flockimmunitet är på väg att byggas upp.

Mia Brytting har lång erfarenhet av epidemier. Hon var med under Sars (2002-2003), fågelinfluensan (2006) och pandemin 2009 som orsakades av influensa A(H1N1)pdm09 (svininfluensan).

Vad skiljer Covid-19 från pandemin 2009?

– Vi hade ett vaccin när den stora vågen av pandemin kom 2009. De äldre hade dessutom ett skydd från viruset som fortsatte att cirkulera efter spanska sjukan 1918, vars virus är besläktat med det som orsakade pandemin 2009.

Samma dag som vi intervjuar Mia Brytting öppnar gymmet Sats igen efter att ha varit stängt i två veckor.

Är det en bra idé?

– Så länge man är noga med rengöring av redskapen och att använda handsprit går det bra. Lika viktigt är att hålla avstånd till varandra, liksom att hålla sig hemma om man är sjuk.