Frågor & svar
Nyheter

Rätt man på rätt plats i utredningskedjan

På hjärtmottagningen i Falun jobbar biomedicinska analytiker nära andra professioner. För att avlasta läkarna utför Albin Hedman enklare kirurgiska ingrepp på patienter. Och läkarna får tid över till annat.

Publicerad:

”Det blev en jävla resa”, säger patienten som fick en ny hjärtklaff tidigare i år. Den var biologisk och gjord av vävnad från gris. Efter vissa komplikationer mår han okej i dag. Han är mindre andfådd vid promenader och sover bättre.

Patienten som är inne för kontroll på hjärtmottagningen på Falu lasarett är vid gott mod. Med van hand fäster Albin Hedman elektroder för ultraljud i området runt hjärtat. På datorn kan han se de taktfasta hjärtslagen.

Ultraljudsundersökningen ger också information om hjärtats arbetskapacitet, storlek, strukturer och annat.

Det skriftliga svaret från undersökningen skickar jag till granskande läkare som gör en bedömning av patientens medicinska status och eventuella behov av fortsatt behandling.

 

Bytt hjärtklaff

En ny patient hälsas välkommen av Albin Hedman som ska utföra ett enklare kirurgiskt ingrepp. Ett chip ska opereras in under huden vid hjärtat. En sjuksköterska bistår honom med skalpell, kompresser, nål, tråd samt implantatset och annat som behövs efter rengöring av huden.

– Chipet programmeras för att kunna lagra information om hjärtats funktion. Om hjärtat rusar eller slår för långsamt går ett larm hit till hjärtmottagningen via en monitor i hemmet. Chipet kan sitta kvar i cirka tre år då batteriet tar slut.

Även den här patienten har bytt hjärtklaff och klarar inte av att gå längre än fem hundra meter och lider dessutom av yrsel. Om ingen förbättring sker kan det bli aktuellt att sätta in en pacemaker.

– Om det händer så ligger det på vårt ansvar som BMA att följa upp hur det går och att patienten mår bra. Lika viktigt är att ha koll på att tekniken fungerar. Om den inte funkar perfekt så programmerar vi om pacemakern.

Att möta patienter är tjusningen för Albin Hedman i jobbet.

– Diskussionen med patienter och samspelet med läkarna gillar jag. Man lär sig hela tiden nya metoder som snabbt utvecklas. Jobbet kan liknas vid ett detektivarbete, där man börjar med det basala för att sedan gå vidare i utredningskedjan.

 

Göra karriär

Det vidgade ansvar som BMA har här beror bland annat att de jobbar nära läkarna och är med under hela processen.

– Det gör att de vet vad vi kan. Vi förkovrar oss hela tiden och blir skickligare.

Men BMA brukar väl inte göra kirurgiska ingrepp?

– Nej, men jag tror att fler gör det. Jag tog själv initiativet för att utveckla mig själv och för att avlasta läkarna, vilket mottogs positivt. Förhoppningsvis kan jag inspirera andra att göra likadant.

Ännu en drivkraft är att han vill göra karriär, vilket kan vara svårt inom regionerna.

– I väntan på att specialisttjänster inrättas för BMA kan detta i alla fall bli ett argument i lönesamtalet, säger han optimistiskt.

 

Mer om naturvetare inom vården

Lina ger besked om antibiotika. Hur vet du om du behöver antibiotika, och vilket antibiotikum du ska ha för att bli frisk? Blivande leg biomedicinska analytikern Lina Rågelid har svaret.

Rätt man på rätt plats räddar liv. För att avlasta läkarna utför biomedicinska analytikern Albin Hedman enklare kirurgiska ingrepp på patienter. Och läkarna får tid över till annat.

Så vet du att du är allergisk mot pollen. Ett blodprov kan avslöja om du är allergisk och vad det är i luften som ditt immunförsvar reagerar på. Analyserna görs av biomedicinska analytiker.

Cytodiagnostiker hjältar i kvinnohälsan. Varje år får cirka 500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer, hälften jämfört med mitten av 1960-talet. Förebyggande arbete genom cellprovtagning är förklaringen.

Palle Liljebäck

chefredaktör