Hjärnan i digitaliseringens tid

Digitaliseringen har på kort tid förändrat våra liv. För de flesta är digitala medier en självklar del av livet. I rådande pandemi har skärmarna tagit över ännu större del av vår vardag då många av oss tvingas arbeta på distans.

– Jag tror att man, efter pandemin, kommer att värna om det sociala mötet. Det kanske blir en ny uppskattning i det fysiska mötet där man mer blir medveten om att ”nu riktar jag min uppmärksamhet mot dig, lägger bort mobilen och är här och nu”, säger Sissela Nutley.

Studier visar att unga som tillbringar en begränsad tid med digitala medier har ett bättre välbefinnande jämfört med unga som inte tillbringar någon tid alls.

– Digitala medier påverkar olika beroende på hur man använder dem, hur mycket tid man lägger ner, vem man är samt hur livet ser ut i övrigt. Hos yngre användare och barn med utmaningar som exempelvis låg självkänsla finns en större sårbarhet.

Skärmen ger och tar

Tiden framför skärmen kan ha stärkande effekter om man får inspiration som utmanar negativa tankemönster. Användandet kan få negativa effekter om man exempelvis råkar ut för nättrakasserier, jämför sig mycket med andra eller låter användandet gå ut över sömn eller motion.

– Det finns tydliga undanträngningseffekter från både digitala medier och tv-tittande. Ju mer man använder digitala medier, desto mindre motionerar man och sover också sämre. Majoriteten av unga uppger nu själva att deras användande går ut över saker som de också hade behövt göra såsom sömn, motion och skolarbete.

Det finns också kopplingar mellan hur mycket tid man lägger på sociala medier, datorspelande och porr i aktiviteten i belöningsområden i hjärnan. Däremot vet man inte vad som är hönan och vad är ägget? Det vill säga är skillnaderna i hjärnan en konsekvens av spelandet, eller finns skillnaden från början och gör att vissa dras mer till exempelvis spel?

Uppmärksamheten

Sissela beskriver uppmärksamheten likt en del av ett hus där det krävs tre steg för att kunna omvandla information till kunskap.

1. Uppmärksamhet är som en dörr, som vi kan öppna för att lyssna eller titta på något.
2. Information kommer då in i ”hallen” som är vårt arbetsminne. Här finns inte så stor kapacitet, man kan hålla informationen cirka 20 sekunder innan man behöver upprepa eller kroka på den på något som man redan har minnen för i långtidsminnet. Om vi behöver multitaska måste uppmärksamheten växla hela tiden, och när saker hela tiden åker in och ut genom ”dörren” är det arbetsamt för hjärnan.
3. Den stora delen i huset, långtidsminnet, är ett stort lager med hur mycket kapacitet som helst. Ett av de mer effektiva sätten för hjärnan att arbeta är att lära sig så mycket som möjligt utantill, som till exempel multiplikationstabellen. Har man inte lärt sig den måste man varje gång man behöver den tänka ut resultaten i arbetsminnet, vilket är jobbigt. Minnesknep som ramsor, sånger och associationslekar är bra för att skapa krokar in i långtidsminnet att vila på.

Ny podd

Missa inte Sisselas och Arts & Hearts nya podd ”Det syns inte” där du kan lära dig mer om hjärnan eller läs mer i hennes bok ”Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom”.