Hållbart friluftsliv för alla

Friluftslivet är en viktig del av vårt liv. Något många kanske tar för givet men i dessa tider märker man desto mer hur viktig naturen är. Förståelsen för att vi är ett med naturen bidrar till ett hållbart friluftsliv. Men vad menas då med hållbart friluftsliv? Det ger Eva Stighäll, utbildad ekolog på Naturvårdsverket, svar på. Hennes drivkraft är att skapa förutsättningar så att fler människor kan uppleva naturens rikedom.

– Jag tycker själv mycket om att vara utomhus och uppleva naturen, att få ta del av lugnet och äventyret. I och med min utbildning har jag också förståelse för natur- och miljöfrågor. Att skapa förutsättningarna så att fler människor får uppleva den rikedom som finns där ute är en stor drivkraft, säger Eva Stighäll.

Naturvårdsverket är en av flera nationella myndigheter som ansvarar för att genomföra regeringens frilufslivspolitik. Även kommuner, länsstyrelser, markägare och ideella organisationer bidrar. När det kommer till allemansrätten har markägare en central roll.

– Det är en grundbult i hela friluftslivsarbetet. Utan allemansrätt har vi väldigt lite möjligheter att bedriva friluftsliv. Tack vare den får vi gå på annans mark om vi visar hänsyn. Därför är markägarna en väldigt viktig part, säger Eva.

Allemansrätten

Allemansrätten är något som är unikt för Sverige och något vi måste värna om. Om den inte används eller om den lagregleras eller naggas i kanten kommer den till slut att försvinna.

– Folk måste förstå värdet av allemansrätten och ha kunskap för att de inte ska ske missförstånd eller konflikter när man är ute. Allemansrätten är svår att lära sig i teorin. Du måste vara ute för att förstå och lära dig den, säger Eva och fortsätter;

– Friluftslivet förändrats hela tiden, bland annat på grund av digitaliseringen. På samma sätt måste informationen kring allemansrätten och hur den fungerar förändras. Det sker i ständig dialog med friluftslivets olika aktörer.

Eva menar också att friluftslivet bidrar till många av agenda 2030 målen.

– Vi tycker att friluftslivet är en del av alla tre hållbarhetsben. Både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. När det gäller det sociala så bidrar friluftslivet inte bara till folkhälsa för samhället utan har fler hälsobringande faktorer. Naturen ställer inga krav, det är en jämställd och jämlik arena och mötesplats.

Skapa relation till naturen

Den ekonomiska aspekten är att det finns en drivkraft hos människor att bosätta sig på ställen där det finns möjligheter till friluftsliv. Vilket skapar nya jobbmöjligheter och ekonomi i stort. Naturbaserad turism medverkar också till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt.

– När det kommer till det tredje benet, det miljömässiga, handlar det om att skapa en relation till naturen. Gör man det tar man ett större ansvar och får en större förståelse för att vi människor är ett med naturen, säger Eva.

Forskning visar att närheten till naturen har hälsobringande faktorer. Bland annat att naturen reducerar stressfaktorer och drar ned kortisolhalter i kroppen.

– Det är kravlöst och man känner en tillhörighet med saker runtom sig. Naturen kan också ge oss kickar om vi ser till det äventyrliga friluftslivet. Den har också stora effekter på barn där forskning visar att de får ökad koncentration. Att vistats på en jämlik arena bidrar till lika förutsättningar för alla barn, säger Eva.

Tillgänglighet

Naturen bidrar alltså till psykisk och fysisk hälsa för människan. Men hur mycket ska vi då påverka naturen? För att få ett rikt friluftsliv för alla, är det viktigt att det finns tillgång till natur och att den har en viss kvalitet. De som är ovana har en högre tröskel att ge sig ut och majoriteten väljer då att gå på en markerad led.

– När det kommer till tillgänglighetsfrågorna så behövs både och. Vissa tillrättalägganden behöver man för att människor ska hitta ut. Både för att underlätta men också för att minska skadorna på naturen. Leder hjälper till att kanalisera människor så att de inte tar sig till ett visst område där tex en havsörn häckar. På så sätt stör vi inte naturen.

De som önskar sig mer vildmark då?

– Vild eller icke tillrättalagd natur behövs självklart med, för de som söker det. Men allt handlar i grund och botten om att underlätta för människor att hitta ut och se de positiva effekter som friluftslivet ger.

Man behöver inte vara speciellt uppmärksam för att lägga märke till att fler människor idag söker sig ut i och med Corona. Något som Naturvårdsverket menar belyser vikten av att ha tillgång till naturen i tätorter.

– När andra aktiviteter är inställda söker vi oss ut i naturen. Det märks framförallt av förvaltare som får mer att göra i naturreservat och nationalparker. Ett sådant hårt tryck är vi inte vana vid i Sverige. Men det visar ju på Naturens vikt. Den är öppen dygnet runt och är resurs som behövs uppmärksammas och tas hand om så att den inte försvinner, avslutar Eva.