Många forskare runt om i världen jobbar nu hårt för att ta fram nya vacciner mot coronavirus. En av dem är Lars Frelin, docent i virologi, som är optimist och räknar med att ett vaccin är tillgängligt för människor inom två år.
Publicerad:
Lars Frelin tillhör en forskargrupp på sju till åtta personer på Karolinska institutet, KI.
– Vi ingår i ett större EU-projekt med både svenska och utländska forskare, liksom med företag som kan tillverka vaccin.
Inom ”Open corona” drar forskarna nytta av varandras framsteg och delar med sig av resultaten.
Så det är ingen kapplöpning?
– Nej, snarare springer vi tillsammans. Fokus ligger på att utveckla ett vaccin som har effekt, är säkert och utan biverkningar. Det tar lång tid. Men i detta exceptionella läge finns möjlighet till ett snabbspår, men det kan ändå dröja upp till två år, kanske ännu längre.
I ett normalläge tar det mellan fem och tio år att ta fram ett nytt vaccin. Forskare i USA ligger i täten och har precis börjat testa ett vaccin på människor.
– Det finns förstås inga garantier för att det vaccinet går hela vägen. Därför är det så viktigt att forskare över hela världen jobbar med vaccinutveckling.
Hur ser tidtabellen ut på KI?
– Vi har ett tiotal kandidatvacciner som vi ska börja testa i djurförsök för att ta reda på om ett immunsvar kan aktiveras. De första resultaten väntas inom någon månad. Det följs av fler studier för att se vilken kandidat som är mest lovande.
Lars Frelin räknar med ett resultat från kommande djurstudier, där minst två djurarter ingår, finns inom sex månader upp till ett år. Därefter om allt ser bra ut är det dags för kliniska studier med tester på människa.
– Det ser lovande ut. Om inte vi lyckas är jag övertygad om att något vaccinprojekt kommer att göra det och bli tillgängligt för människor. Det kommer troligen att ske inom två år, säger han optimistiskt.
Men är inte det försent för att stoppa den här epidemin?
– Ja, men det vi gör i dag har vi nytta av i framtiden och står bättre rustade med rätt verktyg inför nya epidemier. Då kan vi snabbare ta fram nya vacciner.
Vad behövs mer?
– Vi måste ännu mer än i dag samarbeta över nationsgränserna, och färstås mellan akademi, sjukvård och företag. Det behövs också finansiering, liksom fabriker som kan producera vaccin.
Ett spännande spår som forskarna på KI jobbar med nu är att utveckla ett serologiskt test för att se hur många som har utvecklat antikroppar mot viruset. Det gör man tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset.
– Det testet kan användas vid en uppföljning för att se hur många i en population, på till exempel tiotusen personer, som verkligen har infekterats av coronaviruset.
Jämförande studier
Tanken är att få en mer exakt siffra över antal som haft coronainfektionen. Ännu ett syfte är att kunna göra jämförelser mellan olika grupper, med avseende på bland annat ålder, kön och riskgrupper.
– Det testet ligger närmare i framtiden. Redan inom några månader räknar vi med att det kan börja användas inom sjukvården.
Palle Liljebäck
chefredaktör