FN:s globala mål nummer 15 handlar om ekosystem och biologisk mångfald. Möt experten och eldsjälen Sara Cousins som kämpar för att få ut studenterna ur klassrummet.
Publicerad:
Sara Cousins gillar både att forska och undervisa, och fältundervisning är det hon brinner mest för.
– Studenterna måste ut ur klassrummen, allt går inte att visa på en bild, konstaterar hon.
Hon är professor i naturgeografi och docent i växtekologi på Stockholms universitet. Biologisk mångfald ligger henne varmt om hjärtat. Hur förändringarna i landskapet och miljön inverkar negativt på den oroar henne.
Varför är det viktigt med biologisk mångfald?
– Det är grunden till allt liv på jorden. Det är spännande att se hur synen på den har förändrats. Nu finns en större förståelse för att växter och djur gör insatser för ekosystemet.
I gamla gräsmarker där betande djur har gått i hundratals år är den biologiska mångfalden stor. Men även en miljö som är väldigt unik, med få arter som bara växer där, är biologisk mångfald. Dessutom gäller det inte bara arter utan också gener, miljöer och ekosystem. Även mikroorganismer och vad som händer under marken är intressant. Vi behöver mer kunskap om vad som händer under marken, med kolinlagring och andra ekosystemtjänster, som exempelvis daggmaskar bidrar till.
– Jag brukar säga till mina studenter att ”ska du bli expert på något, gå under marken” eftersom där är så outforskat, säger Sara.
En annan sak som är viktig för mångfalden är strandängar, som är ett resultat av landhöjningen efter istiden. Strandängarna är oerhört viktiga, inte minst som rastlokaler för fåglar. Om den globala uppvärmningen gör att vattennivån höjs igen så är det ett stort hot mot växter, insekter, fiskar, fåglar och grodor som kommer att dränkas. Om strandängarna inte används för att exempelvis skörda hö, växer de igen och blir vassruggar.
Korna försvinner
Förr fanns det kor i skärgården, som bönderna flyttade mellan olika öar. Kor sprider frön och bidrar till att mångfalden hänger ihop i ett större nätverk. Gräsmarker bidrar även till kolinlagringen. Nu för tiden är korna mycket färre, vilket inverkar negativt på den biologiska mångfalden. Och om vi inte har gödsel inom gården eller i närområdet kan det göra att vi tvingas använda konstgödsel och därmed inte kan odla ekologiskt.
– Genom att köpa naturbeteskött från svenska gårdar kan vi bidra till att småskaliga lantbruk får det att gå runt, säger hon.
Sara önskar att det fanns bättre möjlighet för skärgårdsjordbruk och bondgårdar i skogslänen att vara kvar. De små jordbrukarna är jätteviktiga. Korna som betar på naturbetesmark betar dessutom på marker som vi inte kan odla på, där jordlagret är tunt, för blött eller där det finns mycket sten. Om inte fröna sprids mellan gräsmarker så sker en utarmning av den genetiska mångfalden och därmed på sikt också att växtarter försvinner.
Känna, smaka, klappa
– Jag tycker det är viktigt att undervisa ute i naturen, säger Sara. Att känna, smaka och klappa är viktigt för mig.
Hon gillar att se hur jord, mark och växter är uppbyggda, och önskar att flera hade samma förståelse. Växtblindhet, alltså att inte kunna namnge en enda växt, gör det svårt att förstå växters betydelse för livet på jorden. Detta innebär en risk, för om man inte förstår hur viktiga växterna är så ser man inte värdet i att bevara dem. En kamp mellan att bevara ekosystem och att se till det ekonomiska intresset kan vara en stor utmaning. Kalkbrytningen på Gotland är ett bra exempel på detta.
Kattfoten favorit
Saras favoritväxt är kattfot, eller Antennaria dioica som den heter på universalspråket latin.
– Den är ovanlig och har ett fint namn.
Dessutom är den tvåkönad så man behöver både rosa hanar och vita honor. Men de är fridlysta så det är bara titta som gäller.
Lyssna på Sara Cousins!
Sara Cousins är en av dem som gästat Naturvetarpodden. Vill du höra om hennes tid i Tanzanias träskmark, bland elefanter, mygg och malaria? Här berättar hon även om ”The fun green project”. Lyssna på Naturvetarpodden.