Peter 2019-02-22

Cellkontor då jag har koncentrationskrävande arbetsuppgifter, och samtidigt kan behöva göra snabba och oplanerade avstämningar via video/telefon. Den forskning som tas upp i artikeln är inte en systematisk sammanställning av studier av bästa möjliga kvalitet. Tvärsnittsstudier och studier utan jämförelsegrupper är vanligt förekommande, och de är inte lämpade för att svara på frågan om effekter. I dagsläget finns som bäst före–efter-mätningar på området, ofta med självrapporterade data. Och man bör då också särskilja om det är en flytt från cellkontor till aktivitetsbaserade kontor eller från kontorslandskap till aktivitetsbaserade kontor som avses. Före–efter-mätningarna tyder sammantaget, när det gäller flytt från cellkontor till aktivitetsbaserade kontor, på negativa effekter på prestationsförmåga, koncentration och samarbete inom arbetslag, men en bättre samhörighet och samarbete mellan arbetslag. Och att det inte går att säga något entydigt om effekter på hälsa. Kan tilläggas att ovan företrädesvis avser svenska studier av flytt inom myndighet, kommun och högskola. Vidare verkar det spela in vilka arbetsuppgifter man har; chefer, samordnare och de som har mycket möten och social interaktion trivs bättre, medan de som har koncentrationskrävande arbete, stora kvantitativa krav och många telefonsamtal trivs sämre. Men kanske viktigast av allt – personer med funktionsvariation får det ofta svårare att fungera i aktivitetsbaserade kontor (samtidigt som man kan tycka att det är dessa personers behov som arbetsgivarna borde utgå från). Sedan är det många som framhåller att avsaknaden av positiva effekter på prestation beror på att man använder kontoren på fel sätt, och inte byter plats tillräckligt ofta. Men forskningen tyder även på att avsaknaden av platsbyten beror på att man har arbetsuppgifter som inte föranleder några platsbyten. Om jag ska sitta fokuserat med en och samma arbetsuppgift en hel dag, blir det kontraproduktivt att byta plats hela tiden. Som sagt brist på studier av hög kvalitet, men de resultat som trots allt finns – och även avsaknaden av sådana – gör det ganska förvånande att så många arbetsplatser med koncentrationskrävande arbete (som t.ex. myndigheter) ställer om till aktivitetsbaserat, därtill ofta mot stora delar av personalens vilja.