Vändpunkten för miljöskyddskontoret i Alingsås var när de började jobba med grupputveckling. En nyckel till framgång är att chefen och Naturvetarnas fackliga företrädare går i takt.
Publicerad:
När chef, fack och skyddsombud jobbar ihop blir resultatet ofta bra. Det kan miljöskyddskontoret i Alingsås kommun vittna om.
För bara två år sedan var situationen en annan. Medarbetarna trivdes inte och det var konflikter i gruppen. Medarbetarenkäterna visade på behov av förändring.
Men man bestämde sig för att vända skutan. Om den resan ville avdelningschefen Anna Ebbesson dela med sig av för Naturvetarens läsare. Så hon kontaktade redaktionen som nappade direkt på det goda exemplet som kan inspirera andra.
Stöd från Naturvetarna
Ygor Geyer, ordförande för Naturvetarföreningen på miljöskyddskontoret, fyller på.
– Tidigare hade vi arbetsplatsträffar för hela förvaltningen. Informationen var enkelriktad och dialogen med ledningen fungerade dåligt.
För att få inflytande och kunna påverka besluten startade de en Naturvetarförening för fyra år sedan. De fick bästa stödet från Naturvetarna som hjälpte dem med formalian och juridiken.
– Det var ett lyft när vi i samma veva tecknade ett samverkansavtal med arbetsgivaren, vilket gjorde att dialogen kom igång, säger Anna Ebbesson, som då var ordförande för den nybildade Naturvetarföreningen.
Olika roller
Ygor Geyer ser en fördel i att chefen har koll på samverkansavtal, löneavtal och kollektivavtalet som helhet.
– Lika viktigt är att chefen accepterar det facklig inflytandet. Vi stöttar medlemmarna vid förändringar. Fack och arbetsgivare delar målet att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet, liksom att verksamheten bedrivs på bästa sätt.
Han förklarar att de har olika roller och ibland olika syn på hur saker ska hanteras.
– Det är med öppen dialog som vi säkerställer att målen nås. Kunskapen har vi tack vare de fackliga kurser vi har gått genom Naturvetarna, säger de samstämmigt.
Något år senare delade upp förvaltningen i två avdelningar. Hälsa och livsmedel hamnade på den ena avdelningen och miljö på den andra.
– När grupperna blev mindre ökade möjligheten till dialog och att få till meningsfulla möten, säger Anna Ebbesson.
Stannade hemma
Men det ville inte riktigt lossna, utan missnöjet med arbetsplatsträffarna var kvar, även under hennes ledning. Under en period var det så illa att medarbetare hittade på ursäkter för att slippa komma till arbetsplatsträffar. Någon sa att de skulle stanna hemma under förevändning att barnen var sjuka.
– Det ansvaret var mitt. I dialog med Naturvetarföreningen skapade vi en struktur för möten, där vi skilde på information, dialog och beslut. Tanken var att alla skulle komma förberedda, säger Anna Ebbesson.
En grund hade lagts för fungerande team, men mycket återstod att göra.
– Vi hade en plan för förändring, som gjorde att resultatet för 2018 blev mycket bra.
Staden växer
Det händer mycket i kommunen och Alingsås växer, delvis som en följd av närheten till Göteborg, dit många jobbpendlar. Miljöskyddskontorets roll är bland annat att bevaka att reglerna i miljöbalken efterlevs.
– Det handlar om allt från att värna jordbruksmark till att skydda känslig natur och strandnära områden när kommunen bygger. Allt detta går att följa i den digitala översiktsplanen på webben, säger Ygor Geyer.
På gång är också att bygga om E20, där politikerna diskuterar olika förslag.
– Vi bevakar miljöaspekten och påverkan på människors hälsa. En annan het fråga är järnvägens bullerplank, som har försenats.
Vändningen
Vi kommer tillbaka till arbetsmiljön. När vände det?
– Det var när vi började jobba med grupputveckling. Min inspirationskälla var bland annat utbildningen UGL, utveckling grupp och ledarskap, som jag hade förmånen att gå som förtroendevald för Naturvetarna.
Ygor Geyer berättar att fokus flyttades över från problem till möjligheter och få det som fungerar att växa.
– En framgångsfaktor var att jobba ihop och stötta varandra. Det finns en acceptans för att tycka olika och hur man hanterar det. Gör man inget är risken stor att oenigheten växer till ett problem, och i förlängningen till en konflikt, säger Ygor Geyer.
Förändringen kom inte över natt, utan den har vuxit fram. I dag tycker medarbetarna att det är roligt att gå till jobbet och de längtar till arbetsplatsträffarna som äger rum en gång per månad. Alla är med och bidrar.
– Vi startar alltid med incheckning, där slumpen avgör turordningen. Alla får komma till tals och ge sin bild av stämningsläget och förväntningar på jobbet framöver, säger Anna Ebbesson.
"Walk and talk"
Information från facket är en stående punkt, liksom kompetensutveckling och friskvård. Men man sitter inte still, utan det är delvis "Walk and talk", som gäller.
– Vi delar upp oss i grupper om tre personer och samtalar om olika teman. Det kan till exempel handla om att släppa jobbet på fritiden. Här delar vi med oss av tips till varandra. Det följs av en redovisning för hela gruppen, där även de som ogillar att prata inför publik gör det. Det vittnar om trygghet i gruppen.
De har haft övningar i att ge varandra konstruktiv feedback, kopplat till deras uppdrag på miljöskyddskontoret. Fika ingår som en självklar del i de flesta aktiviteter och fungerar som ett smörjmedel.
Högsta nivån
Teamets utveckling är häpnadsväckande. De har gått från den lägsta nivån i Susan Wheelans modell för grupputveckling till att ligga på gränsen till den fjärde och högsta nivån. Den kännetecknas av att det i gruppen finns tillit och struktur med fokus på arbete och produktivitet.
– Även om det har varit en lång resa hit så är det inte särskilt komplicerat egentligen. Någon uttryckte det så här: "Vi ska uppföra oss som folk mot varandra", säger Ygor Geyer.
Anna Ebbesson nämner ännu en framgångsfaktor.
– Vi har tydliga mål och rutiner, och resultat följs upp. Mitt ledarskap är coachande och ingen förväntar sig att jag har svar på alla frågor. De flesta problem löser man med kollegor inom gruppen.
Text och foto: Lars-Erik Liljebäck