Frågor & svar
Nyheter

Duellen: Är biodrivmedel bra för klimatet?

Att tanka bilen med etanol är ingen bra idé, enligt en Chalmersforskare som menar att annan odling trängs undan med avskogning som följd. Svenska bioenergiföreningens vd kommer till en helt annan slutsats och vill se lagkrav på högre inblandning av etanol, eller motsvarande, i bensinen.

Publicerad:

NEJ

Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem

1. Ditt viktigaste skäl till att biodrivmedel är dåligt för klimatet?

Biodrivmedel tillverkade av grödor odlade på åkermark kan orsaka mycket stora utsläpp av koldioxid från avskogning, oftast indirekt genom undanträngning av annan odling (för mat) som i sin tur omlokaliseras via handelsflöden och bidrar till jordbrukets expansion och avskogning i tropikerna. På marker som redan har avskogats, som till exempel i Sverige, innebär fortsatt odling att möjlig inbindning av koldioxid i återetablerad skog förhindras.

2. Är det någon skillnad om biobränslet är från skogen eller åkern?

Bioenergi från produktionsskogar som i Sverige har lägre koldioxidkostnad i form av förlorad kolinbindning jämfört med bioenergi från åkermark, men den är inte noll. Produktionsskogar hyser i genomsnitt mindre kol bunden i skogsvegetationen jämfört med naturskogar, eftersom odlingscykeln innebär att större delen av trädbeståndet är ungt och har mindre biomassa jämfört med gammal skog. Även skogsodling har därför en koldioxidkostnad, dvs omintetgjord kolinbindning.

3. Eller kanske ännu hellre från restprodukter?

Bioenergi från restprodukter kan ha låga växthusgasutsläpp, förutsatt att restprodukterna har låg alternativkostnad, dvs har lågt värde för annan användning. Grenar och kvistar från skogsavverkning är ett sådant exempel, eftersom kolet i denna biomassa ändå omvandlas till koldioxid om dessa rester lämnas kvar i skogen. De tillgängliga mängderna av sådana restprodukter är emellertid mycket små, några procent, jämfört med den totala drivmedelsanvändningen.

4. Vad borde göras i stället för att gå mot fossilfrihet i fordonsflottan?

Eldrift, via batterier alternativt vätgasbränsleceller, är mest lovande. En ökad elanvändning för transporter kommer i stor utsträckning att kunna mötas med utbyggd vind- och solkraft som ger relativt låga koldioxidutsläpp. Världens fordonstillverkare ser också eldrift som bästa alternativet, och det finns nu inte bara eldrivna personbilar med lång räckvidd på marknaden utan även lätta och tunga lastbilar.

JA

Gustav Melin, vd på Svenska bioenergiföreningen

1. Ditt viktigaste skäl till att biodrivmedel är bra för klimatet?

Biodrivmedel är klimatneutrala. Om man använder en modern motor blir det inga farliga utsläpp och förbränningsmotorn blir därför lika bra eller bättre än elmotorn ur miljösynpunkt. Användningen av biodrivmedel minskar alltså direkt utsläppen av fossil CO2. Den innebär att man på ett relativt billigt sätt använder solenergi bunden i växternas kolhydrater till att driva fordon.

2. Är det någon skillnad om biobränslet är från skogen eller åkern?

Egentligen inte, det viktiga är att båda skogs- och åkerproduktion sker på ett hållbart sätt. Vi har en politik som hindrar biodrivmedel från åkermark inom EU och det är en direkt klimatskadlig politik. Det är orimligt att inte tillåta odling av biodrivmedel när man samtidigt betalar lantbrukare för att låta bli att odla mat eller kräver EFA(Ecological Focus Areas) då det produceras för mycket mat i Europa och världen. 

3. Eller kanske ännu hellre från restprodukter?

Visst ska vi producera drivmedel av restprodukter och avfall när det är möjligt och lönsamt. Men det finns inget skäl att särskilt gynna biodrivmedelsproduktion av avfall framför annan användning av avfallet eller framför annan produktion av biodrivmedel. Vi kommer att behöva både drivmedel från avfall och från odlade grödor. Inget samhälle kan bygga sin energiförsörjning enbart på avfall.

4. Vad borde göras mer för att gå mot fossilfrihet i fordonsflottan?

Tydliga spelregler på lång sikt. Inför E10 i all bensin nu och på sikt E15. Alla tjänstebilar borde ha krav på tankning av minst 75 procent HVO100 eller E85 eller biogas. Ändra bonus-malussystemet eller ta bort det. Man måste styra på utsläpp och inte på teknik och framförallt inte gynna elhybrider som körs på bensin. Inför en biodrivmedelskvot för flyget. Bestäm vilket utsläpp som är acceptabelt ur hälso- och miljösynpunkt från en förbränningsmotor som körs i staden. Sträva efter att ändra WTO-reglerna så att vi kan skydda inhemsk europeisk biodrivmedelsproduktion men över en viss nivå importera etanol och vegetabiliska oljor utan tull.

Palle Liljebäck

chefredaktör