Blir din nästa kollega en robot?

För att kunna satsa helhjärtat på handboll pluggar Lynx Beverskog på distans. Han går tredje terminen på Linnéuniversitetet och siktar på en kandidatexamen i skoglig förvaltning.

– Det passar mig perfekt. Den digitala tekniken gör det möjligt att läsa kurser online. Vi har chattforum och håller föredrag via Skype. Nackdelen är att de sociala kontakterna, öga mot öga, blir färre.

Den trenden ser vi också i arbetslivet.

– Vi blir alltmer flexibla och ägnar mindre tid på arbetsplatsen. Tekniken gör att många jobbar hemma av olika skäl. Det kan handla om att spara restid eller att man inte trivs i kontorslandskapet. Den fysiska arbetsplatsen blir mer en plats för möten, säger Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet.

Drönare hjälper

AI påverkar också själva arbetet och hur det utförs. Drönare har till exempel blivit ett viktigt hjälpmedel vid inventering och planering i skogsbruket. Förarlösa skogsmaskiner och automatiserade sågverk lär vi få se mer av.

– Det förändrar mitt framtida arbete och innebär mer tid framför datorn. Det är på gott och ont. Precisionen blir bättre och effektiviteten ökar, men jag får vara mindre ute i fält, säger Lynx Beverskog.

Växlingen mellan att vara i skogen och på kontor, var en anledning till att han valde skogsbranschen.

De flesta yrkesgrupper kan räkna med mer skärmtid. När allt digitaliseras uppstår nya ärendeflöden. Ett exempel är skattemyndigheten där lastpallarna med deklarationsblanketter har försvunnit.

– De digitala högarna syns inte med risk för att man tappar överblicken och att arbetet inte blir lika påtagligt, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH.

Det tillsammans med ökad skärmtid menar han gör att den digitala arbetsmiljön måste utvecklas, där digitala skyddsronder kan behövas.

– När många blir bundna vid datorn måste systemen fungera. Lika viktigt är att till exempel Arbetsmiljöverkets föreskrifter om bildskärmsarbete följs. Det är så lätt att fasta i ärendeflöden utan att kunna påverka sin egen arbetssituation, säger Jan Gulliksen.

Går på djupet

Vi återvänder till studenterna som vi träffar över en fika på biomedicinskt centrum i Uppsala. Ardea Beverskog är inriktad på infektionsbiologi och Kathrin Vallejos har bioteknik som huvudspår.

– Det kommer ny medicinteknik hela tiden, som innebär att jobben förändras. Mycket rutinarbete som tidigare utfördes manuellt har automatiserats, eller kommer att göra det. Jag välkomnar den utvecklingen som gör att man som forskare får tid att gå på djupet, säger Ardea Beverskog, som har planer på att doktorera.

Katherin Vallejos som mer är sugen på att jobba i näringslivet delar den bilden.

– Även delar av labbarbetet förändras med mer simuleringar i datorn. Men allt kan inte digitaliseras, utan det mänskliga omdömet och ögat behövs, säger hon.

Robot intervjuar

De är inte främmande för att i framtiden ha en robot som kollega. Redan i dag finns det en robot som gör anställningsintervjuer. Anledningen är att skapa en mer faktabaserad urvalsprocess och inte gå på magkänsla.

– Ingen vill ha ögonkontakt längre, säger Lynx Beverskog skämtsamt. Jag skulle kunna tänka mig att bli intervjuad av en robot.

Även Ardea Beverskog och Kathrin Vallejos är öppna för det och ser fördelarna, i alla fall i en första gallring innan de personliga intervjuerna görs.

Stefan Fölster har studerat hur AI används i hälso- och sjukvården.

– Jag ser ett glapp mellan vad som görs och vad som är möjligt att göra. Det finns en tröghet i den politiska och organisatoriska beslutsprocessen.

Han menar att man kan utveckla mer, men att det tar tid, bland annat att ta fram digitala remissystem, där patienterna själva matar in värden i en dator. Detsamma gäller digitala patientjournaler, som skyddar den personliga integriteten.

Digital resa

Även labben har en digital resa att göra för att öka pålitligheten i analyserna och förbättra övervakningen, bland annat för att förhindra att prov förväxlas.

– Den medicinska behandlingen hänger med bättre. Ett bra exempel är att sjukvården har blivit bättre på att hitta cancertumörer och ställa rätt diagnos. Den utvecklingen drivs av företagen inom medicinteknik, säger Stefan Fölster.

Ingen av studenterna är oroliga för att deras framtida jobb kommer att försvinna. Men de är medvetna om att AI kommer att förändra arbetets innehåll.

– Allt görs digitalt i dag. Det går smidigare och snabbare att beställa mat online, liksom att betala räkningar. Vem besöker en bank i dag? säger de samstämmigt.

Men det finns också risker.

– Det som händer inom försvaret kan bli en säkerhetsrisk. Länder kommer att bygga robotar som själva fattar beslut. Bara i USA finns elvatusen drönare i drift. Hittills har den funktionen inte använts. Men om de hotas kommer de att skjuta först, säger Stefan Fölster.

Trygghet väger tungt

Vi glider tillbaka till hur arbetsmarknaden kommer att påverkas. För studenterna är trygghet och kollektivavtal viktigt, men de kan tänka sig att jobba på andra sätt om de har en affärsidé, som håller.

Katherin Vallejos håller inte riktigt med.

– Att jobba med korta uppdrag i eget företag eller i annan form är inget för mig. Jag vill inte vara gift med jobbet och slita ut mig i förtid. För mig är fritiden viktig.

Den så kallade gig-ekonomin växer. Hittills har det främst gällt okvalificerade arbetsuppgifter, som att köra ut pizza. Men en ändring verkar vara på gång inom mer kunskapsintensiva branscher.

– På de digitala plattformarna möts uppdragsgivare och uppdragstagare anonymt. Begränsade uppdrag för till exempel programmering, översättningar och ekonomihantering kan gig-ekonomin passa bra för, särskilt i en lågkonjunktur, säger Stefan Fölster.

Gig-ekonomi utmanar

Men många arbetsgivare vill också knyta sina anställda till sig, menar Stefan Fölster. Det gäller bland annat affärsutvecklare och innovatörer.

– Man vill inte att idéer och affärshemligheter ska läcka ut. Å andra sidan har vi sett att företag som håller för hårt i sina anställda inte har lyckats så bra, då de missar impulser utifrån.

Den nya gig-ekonomin utmanar den rådande ordningen på arbetsmarknaden.

– Plattformsföretagen är ett välkommet bidrag till innovation, flexibilitet och jobbskapande. För oss är det viktigt att de erbjuder bra villkor för våra medlemmar och att vi utvecklar spelreglerna på arbetsmarknaden så att det passar våra medlemmar oavsett uppdragsform, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Han menar att kollektivavtalen utgör grunden för socialt ansvarstagande och är ett verktyg för arbetsgivarna att göra rätt.

Ordlista:

Digitalisering

Innebär att information översätts till ett matematiskt språk, bestående av ettor och nollor, som datorer och dataprogram kan hantera. Digitalisering beskrivs också som processen där den digitala informationen används för att förändra arbetssätt och processer.

Artificiell intelligens, AI

Artificiell intelligens är intelligens som uppvisas av maskiner, till skillnad från naturlig intelligens som uppvisas av människor och andra djur. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorer och datorprogram med intelligent beteende.

Robotisering

Kan definieras som utbytet av en person till en robot, det vill säga när en robot tar över uppgifter som tidigare skötts av en människa. Andra menar att det handlar om automatisering av en process med hjälp av robotstyrda verktyg.

Automatisering

Införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv. Ofta handlar automatisering om tillverkning, men det kan även gälla andra typer av processer, som tågtrafikens automatiska signal- och övervakningssystem

Gig-ekonomi

Fasta anställningar ersätts av tillfälliga gig, där fokus ligger mer på flexibilitet, effektivitet och spetskompetens än på guldklockor och lojalitet. Det är den digitala tekniken som gör gig-ekonomin möjlig. En plattform där arbetstagare och arbetsgivare möts anonymt för utbyte av tjänster.