Vacciner mot covid-19 togs fram i rekordfart. Hur det var möjligt förklarar virusforskaren Ali Mirazimi. Att forskarna har blivit influensers och tar plats i tv:s morgonsoffor ser han som positivt.
Publicerad:
Lyssna på Ali i Naturvetarpodden
Mycket av grovjobbet var gjort när coronaviruset slog till för drygt ett år sedan. Det liknade sars-viruset från 2003 och var potentiell farligare än coronaviruset, men hade inte samma förmåga att spridas och självdog.
Den kunskap som byggdes upp då bidrog till att coronavirusets genom snabbt kunde analyseras med hjälp av gensekvensering. Virusets genuppsättning gjordes tillgängligt för forskare i hela världen.
– Här gjordes en kraftsamling mellan forskare, myndigheter, sjukvård och industri. Det ledde till att ett vaccin kunde tas fram i rekordfart.
Risk för mutationer
Mellan fem och tio år brukar det ta att få fram ett vaccin. Nu tog det mindre än ett år. Han menar att ett grundligt arbete har gjorts med små risker för negativa överraskningar.
– Det är sensationellt och visar att det är möjligt att lösa svåra problem när hela världen påverkas. Nu är utmaningen att alla världens länder också får tillgång till vaccinet.
Om människor i fattiga länder inte vaccineras kommer smittan att leva vidare där.
– Då ökar risken för att mutationer som inte vaccinet biter på uppstår. När resandet kommer igång kan muterade virus sprida sig globalt. I ett sådant läge är vi tillbaka på ruta ett.
Mer än hälsa
Ali förklarar att vaccinutveckling bara delvis drivs av folkhälsoskäl. Om ett utbrott av virussmitta sker i bara fattiga länder är det svårare att kraftsamla för att ta fram ett vaccin.
– Minns hur det var med ebolaviruset som skördade många dödsoffer i Afrika 2014. Tack vare tidigare forskning fanns vaccinkandidater redo i åratal, men ekonomiska incitament saknades för läkemedelsindustrin. Men efter en kraftsamling kunde det sista steget tas och vaccin kunde tillverkas.
Sedan fyra tillbaka jobbar Ali i ett EU-finansierat projekt med att ta fram ett vaccin mot krim-kongovirus. Det sprids med fästingar och orsakar blödarfeber.
– När vi presenterade planen för kommissionen sa vi att det skulle ta sex år att nå fas ett i vaccinutvecklingen. Det tyckte de var väldigt optimistiskt.
Med det pandemiska coronaviruset är det annorlunda. Marknaden är global och det finns starka ekonomiska incitament för att snabbt få fram ett vaccin.
Något riktig bra läkemedel mot covid-19 har ännu inte sett dagens ljus. Däremot har sjukvården blivit bättre på att vårda covid-19-patienter.
Kan D-vitamin lindra symtomen?
– Med en normal kost får man i sig tillräckligt med D-vitamin. Cellerna kan bara ta upp en viss mängd vitaminer och mineraler. Att överdosera med D-vitamin ger inget extra skydd. En god hälsostatus gör cellerna mer motståndskraftiga mot infektioner.
Ali ingår i ett projekt som undersöker om selen kan ha positiva effekter vid covid-19.
När är vi tillbaka i ett normalläge?
– Jag tror att vi får leva med restriktioner över sommaren och förhoppningsvis kan de lätta i höst. Då kan smittan ha klingat av om vaccineringen går som planerat, och inga oväntade mutationer dyker upp.
Bör de som har antikroppar vaccinera sig?
– Ja. Det här viruset är lömskt och överraskar hela tiden. Man vet inte hur länge immuniteten kvarstår. Så av säkerhetsskäl bör man vaccinera sig även om man har haft covid-19.
Hur känns det att ha blivit tv-kändis?
– Det är positivt att forskarna tar plats i tv:s morgonsoffor och har blivit något av influensers. Den uppmärksamheten är vi inte vana vid och kan inspirera unga att bli forskare.
Häng med Ali under en dag
08
Är på kontoret och går igenom kalendern. Sedan en kaffe med kollegor och diskuterar senaste nytt om pandemin och vaccineringarna. Kollar av mejlen.
10
Har ett videomöte med andra virologer från olika delar världen.
11
Lunch. Äter tidigt då jag hoppar över frukost på vardagar.
12
Inspelning på labb för ett inslag på som sedan skall visas på tv. De vill veta om det finns risk för att nya mutationer kan göra vaccinerna verkningslösa.
14
Gästar Naturvetarpodden och pratar bland annat om mutationer, antikroppar och om forskarnas nya stjärnstatus i tv-soffan.
15.30
Digitalt möte med nya kollegorna på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, där han forskar på heltid.
16.30
Går en runda på labb och pratar med kollegorna.
17.30
Normalt skulle jag ha tränat karate som verkligen ger energi, men som är lite eftersatt nu när kalendern är fulltecknad i pandemin, så vi får hitta annat för att hålla oss aktiva.
21
Slår på tv:n och följer nyheterna.
23
Släcker nattlampan efter att ha läst en forskningsrapport eller en gastkramande deckare.
Palle Liljebäck
chefredaktör