Framtiden byggs i trä

Tiden är förbi när Sverige exporterade plank och nöjde sig med det. Som i all industri ökar värdet ju närmare produkten kommer konsumenten.

Det har flera av branschorganisationen Svenskt Träs medlemmar tagit fasta på och erbjuder kunderna kompletta byggsystem i trä ända fram till fabriksmålning. Det gläder hemmafixarna som slipper det lite tråkiga målningsarbetet.

Den strategin har genererat högre lönsamhet till branschen.
– Till det ska adderas det tekniksprång som träindustrin går igenom nu och som snabbar på omställningen till ett hållbart samhälle, säger Mathias Fridholm övertygande.

Klimatets bästa vän

Han är jägmästare och direktör på Svenskt Trä och talar entusiastiskt om den förnybara råvaran, som när den byggs in i hus är klimatets bästa vän.

– Få branscher har drivit digitaliseringen så långt som träindustrin. Tack vare datortomografin, hämtad från sjukhusvärlden, får vi massor av data om varje stock som vi inte hade tidigare.

Röntgenbilden visar hur stocken ser ut invändigt i tre dimensioner, vilket ger svar på bland annat hållfasthet, bärighet, fibervinkel och eventuella andra skador. Den informationen gör att man med fog kan säga att branschen är kundanpassad.

– Den nya tekniken gör att man innan sågning kan bestämma om en stock ska bli Ikea-bokhyllor, golv, husfasad eller limträbalkar som ska skeppas till Japan. Det gör att det ekonomiska utbytet ökar samtidigt som spillet minskar.

20 våningar i topp

Planen är att man ska bli ännu vassare. Därför har ett nytt forskningscenter, som branschen står bakom, öppnat i Skellefteå. Vid sidan av Växjö är Skellefteå den stad som har kommit längst i trähusbyggande. Granne med forskningscentret står landets högsta byggnad i trä med sina tjugo våningar.

Intresset för att bygga i trä har ökat sakta men säkert sedan 1990-talet då det blev tillåtet att bygga bostadshus högre än två våningar i trä. Tekniker med limträbalkar och korslimmat trä har gjort det möjligt att bygga starka konstruktioner, både sett till hållfasthet och bärighet.

Och man knaprar in på betong och stål som än i dag är det dominerande byggmaterialet. I dag ligger marknadsandelen på 15-20 procent på alla flerfamiljshus över två våningar. Då är inte sporthallar och andra hallar, som byggs med limträbalkar och korslimmat trä medräknade.

Den utvecklingen vill Svenskt Trä snabba på och ambitionerna är högt ställda.
– Inom fem sex år är målet att vartannat flerfamiljshus i Sverige byggs i trä. Hållbarhet, att trä binder koldioxid, är den starkaste drivkraften för den trenden.

Vilka fler fördelar har trä?

– Det är ett lätt material och det går snabbt att bygga. Med de industritillverkade modulerna bygger man en våning på tre dagar i dag. Mindre buller på byggarbetsplatsen bidrar till en bättre arbetsmiljö.

Men ökar inte brandrisken och hur är det med akustiken?

– Med dagens teknik är inte brandrisken större än i hus byggda med betong. Brand är inte i första hand en materialfråga utan en fråga om att kvalitetssäkra byggprocessen. Där har vi med det industriella träbyggandet ett försprång. Även akustikfrågorna finns det lösningar på idag.

Ett större problem är kompetensbristen inom trähusbyggande.

– För att råda bot på den erbjuder vi digitala utbildningar för ingenjörer och konstruktörer. Vi ser också att unga ingenjörer och arkitekter är intresserade av byggande i trä och vill lära sig mer.

Men hur hållbart är trä i jämförelse med betong?

– Det beror lite på hur man räknar sett till hela livscykeln. Modellerna för detta håller fortfarande på att utvecklas. En viktig faktor är exempelvis livslängden på en byggnad eller produkt.

Ser man på koldioxidutsläpp vid tillverkning av de olika byggmaterialen är trä en stor vinnare.

– Trä är förnybart och binder kol. Däremot går det energi vid torkning och transporter, som står för den större delen av utsläppen.

Den skillnaden blir snart tydlig för konsumenterna. Den 1 januari 2022 införs krav på klimatdeklaration för alla nya byggnader.

Lika viktigt är att få koll på de cirkulära materialflödena när nya standarder sätts för hållbarhet.

– Det kan handla om att återanvända byggelement eller att ge dem ett nytt liv. Det skulle kunna innebära att virket från en vägg används i produktionen av sängar och bord.

Med cirkulära materialflöden släpps kolet ut i atmosfären först efter flera varv i olika funktioner innan materialet blir till energi och bränns upp.

Klimatdata bakas in

I det digitaliseringsprojekt som pågår inom Svenskt Trä ska även klimatdata bakas in vid sidan av exempelvis kvalitet, tjocklek och bredd.

– Tanken är att man ska kunna följa varje planka i värdekedjan, från skogen hela vägen till konsument. Det innebär att till exempel virket i en byggnad ska kunna spåras tillbaka till det bestånd i skogen där trädet har vuxit.

Mathias sträcker på sig lite extra och framhåller att de ligger i fronten för den utvecklingen. Han är övertygad om att trä är framtidens material.

Men räcker skogen?

– Nej, den svenska skogen räcker inte till allt när oljan ska fasas ut och ersättas av träfiber i till exempel bränslen, plast och andra material.

Han påminner om att Sverige exporterar 70 procent av alla sågade trävaror, så ännu finns det gott om plats att bygga fler trähus.

– Kan vi sedan öka tillväxten i skogen så kan vi göra ännu fler klimatsmarta produkter av den fantastiska skogsfibern.

Mathias Fridholm

Aktuell: Direktör för Svenskt Trä.

Utbildning: Jägmästare.

Karriär: Efter första jobbet på ett företag som tillverkar plantskoleutrustning har fokus legat på sågverk inom marknad och försäljning. Har varit sågverkschef och försäljningschef för SCA i Hongkong och Japan.

Familj: Sambo med Lea och hennes tioårige son.

Bästa karriärtips: Jobba ett tag utomlands om du har möjlighet. Det vidgar vyerna och ger nya perspektiv.

Gör en ledig dag: Jobbar i den nyanlagda trädgården hemma i Hudiksvall.