Frågor & svar
Nyheter

Vill du leva på jorden om 100 år?

Idag är det internationella dagen för asteroider. Anledningen till detta är att den 30 juni 1908 detonerade en asteroid några kilometer upp i atmosfären ovanför Sibirien i Ryssland. Men frågan är hur farligt är det egentligen med asteroider?

Publicerad:

- Det beror helt på storleken. Asteroider på ett antal kilometer kan orsaka global förödelse där närområdet härjas direkt av nedslaget och chockvågen i atmosfären. Motsvarande chockvåg genom jorden kan orsaka jordbävningar och träffar den i havet får man en gigantisk tsunami, säger Anders Eriksson, forskare vid institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet.

Många passerar jorden

Nasa uppger att det är mindre än 0,1 procent chans att jorden träffas av en asteroid de kommande 100 åren. Det finns cirka 40 000 kända asteroider i vårt solsystem och 6 500 av dessa är så kallade NEO:s (Near Earth Objects) vilket innebär att de passerar nära jorden.

- Tusentals sådana asteroider är kända, vilket bara är en liten andel av alla asteroider som har hittats, de flesta stannar långt utanför jordbanan. Från statistiken på hur många man hittar kan man dra slutsatsen att vi har koll på de allra flesta (mer än 95 procent) av de som är större än en kilometer.

Inom Esas program SSA-NEO (Space Situational Awarness) arbetar man med att sammanställa var asteroiderna finns. Forskare har idag koll på över 15 000 asteroider som skulle kunna träffa jorden.

Fler att upptäcka

- Många nya hittades på 1990- och 2000 talet, men från 2010 har upptäcktstakten gått ner kraftigt trots allt bättre hjälpmedel att leta, så de flesta har redan hittats. Nu är omkring 900 sådana kända, och statistiken antyder att det inte bör finnas mer än ett tjugotal kvar att upptäcka. Men även hundrameters-klumpar är ju rejält otrevliga att korsa väg med och sådana upptäcks fortfarande.

Uppgifterna samlas in från radarsystem och teleskop runt om i världen. Vid datacentret Small Bodies Data Centre sammanställs astrometri mätningar gjorda av amerikanska Minor Planet Center. Med dessa mätningar kan man bedöma risker för eventuella kollisioner, beräkna eventuella nedslagsplatser och bedöma om en insats för att avvärja en kollision är nödvändig.

- Det är tack vare sådana projekt som i stort sett alla kilometerstora klumpar kunde upptäckas fram till 2010 och nu fortsätter man för att få ordentlig koll på mindre objekt också. Genom att fotografera samma område av natthimlen varje dag och jämföra bilderna så går det rätt lätt att plocka ut asteroider och se om de redan är katalogiserade.

Inga kända hot

Enligt Nasa finns det idag inga kända asteroider som hotar att träffa jorden de närmaste 100 åren. Men vad skulle hända om det trots allt skedde?

- Man räknar med att rejäla asteroider, tillräckliga för att orsaka global förödelse, träffar jorden med några hundra tusen års mellanrum, eller i bästa fall någon miljon år. Mindre bumlingar i hundrametersklassen, tillräckliga för att orsaka storregional förödelse kan komma med några tusen års mellanrum. Små och tämligen ofarliga saker träffar oss förstås mest hela tiden, vilket alla vet som tittar på stjärnhimlen och därmed ser en och annan meteor.

Varför är det så viktigt att ha koll på dessa i vårt solsystem?

- Vi skulle inte ha möjlighet att överleva om en 10 kilometer asteroid träffar jorden. Efter ett nedslag skickas massor av stoft upp i atmosfären och kan i värsta fall skymma solen i åratal. Risken är liten men konsekvenserna enorma.

Ett system för att utfärda varningar till europeiska myndigheter finns inom ramen för SSA-NEO (Space Situational Awarness) vid eventuell kollusion. Men finns det någon mer beredskap?

- Det man skulle kunna ha är förstås beredskap av samma slag som inför krig och orkaner. Skyddsrum, varningssystem, varulager, fältsjukhus med mera. De är åtminstone nyttiga vid nedslag i hundrametersklassen, avslutar Anders Eriksson.

Postadress på Mars?

Det är mycket vi vet om rymden idag tack vare forskare världen över, men ännu är det mycket som lämnar frågetecken. Finns det liv på andra planeter? Hur skyddade är vi? Kommer vi, likt filmen Armageddon, kunna skydda oss mot en asteroid? Och kommer vi en dag att byta postadress till Mars?

Ja, frågorna är många och kanske var det därför som Anders valde rymdfysiken då han redan som femåring såg månlandningen på tv, vilket satte sina spår. Så tack till alla er rymdforskare som med en stor entusiasm och nyfikenhet fortsätter att upptäcka och utbilda oss vanliga jordvandrare.

 

Nikita Zeiloth

Journalist & digital innehållsproducent