Hur kan forskningen mer än i dag komma till nytta genom innovationer och lösningar på samhällets utmaningar? Bättre uppföljning och tydligare incitament, är utredaren Alf Karlssons recept. Förslagen ligger linje med vad Naturvetarna har drivit länge.
Publicerad:
Även om Sverige är ett av världens mest innovativa länder kan det bli bättre. Allt för många forskningsresultat på landets lärosäten blir hyllvärmare och kommer inte till nytta.
Kanske det kan bli ändring på det nu. På uppdrag av regeringen har frågan utretts av Alf Karlsson som har överlämnat sitt förslag på åtgärder till Matilda Ernkrans.
Många naturvetare inom akademin tar fram nya innovationer varje dag inom bland annat klimat, miljö, datavetenskap och life science.
- Det gäller att det finns vägar att snabbt få ut dessa i samhället. Ett tidigt stöd i bolagiseringen av nya produkter och tjänster är en viktig pusselbit här, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.
Var sitter flaskhalsen?
– Det ser olika ut på olika lärosäten. Vissa premierar nyttiggörande, medan andra försummar eller låter bli att kommunicera det. Jag vill se ett system för uppföljning så att åtgärderna går att följa upp, säger Alf Karlsson.
Vad forskningen bidragit till finns inte redovisat i dag. Det som räknas är vetenskaplig excellens som mäts i antalet publiceringar och citeringar i vetenskapliga tidskrifter. I dag styr staten resurserna dit.
– Det är förstås viktigt, men vill man se fler innovationer måste även nyttiggörande bakas in i meriteringen och styrningen av forskningsmedel. Det handlar både om idéer som lyckas kommersiellt, och forskning som löser samhällsproblem.
Alf Karlsson föreslår att varje lärosäte ska tydliggöra nyttan resultat från forskning och annan forskningsanknuten verksamhet och att alla lärosäten som vill, ska ges incitament att bli bra på detta.
Vem ska sköta utvärderingen?
– Låt Vinnova göra det vart fjärde år och redovisa för riksdag och regering. Det i sin tur ska styra vilka innovationskontor som ska finans och hur mycket resurser de får. UKÄ föreslås integrera nyttiggörande i det arbete de redan bedriver i dag.
I dag är den satsningen blygsam sett till den totala forskningsbudgeten. Alf vill se en ökning från dagens totalt 400 miljoner kronor per år till 800 miljoner kronor. De mindre lärosätena kan med fördel ha gemensamma innovationskontor för att bli kompletta.
- Tematiska innovationskontor är en bra idé och vi vill att ett sådant startas inom life science och ett annat med fokus på den gröna omställningen, säger Per Klingbjer.
Vilken hjälp kan innovatörerna få?
– Det kan handla om att göra affärsplaner och ta idén vidare från forskning till samhällsnytta, liksom immaterialrätt, att skydda idén med patent. Det viktiga nu är att se till så att alla studenter och forskare – oavsett lärosäte – får stöd och hjälp att få ut forskningsresultat. Det bör de kunna få upp till två år efter avslutade studier eller avslutat arbete.
Vilken roll har holdingbolagen?
– De kan bland annat finansiera infrastruktur och hjälpa till med riskkapital på vägen till nyttiggörande. Det finns också stora behov hos näringslivet och offentlig sektor i landet att få hjälp med kompetensutveckling och ökat lärande.
Det var i oktober förra året som Alf Karlsson utsågs till särskild utredare med uppdraget att se över innovationssystemet vid landets lärosäten för att få fram fler innovationer.
- Under det här året har jag åkt runt i landet och träffat forskare, rektorer, innovationskontor, Naturvetarna med fler för att skapa mig en bild av läget, som nu utmynnar i ett förslag till ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor (U 2019:02).
Palle Liljebäck
chefredaktör