Frågor & svar
Nyheter
Foto av Erik Petré

Erik vill hitta lösningar för skogen

Naturvetarnas ordförande Erik Petré menar att det finns en samsyn om att skogsbruket ska vara hållbart sett till klimat, biologisk mångfald och att det ska leverera välfärd till Sverige. Hans budskap till de olika intressegrupperna är att kliva upp ur sina skyttegravar och komma framåt.

Publicerad:

Ingen är riktigt nöjd med den skogsutredning som regeringens särskilda utredare Agneta Ögren presenterade i november. Att få skogsägarna och miljövännerna att mötas är en fortsatt svår nöt att knäcka.

Vid sin sida hade utredaren en expertgrupp, där flertalet var naturvetare. En av dem var Naturvetarnas ordförande Erik Petré, som i arbetsgruppen företrädde Häradsallmänningsförbundet.

– Alla positionerar sig på ett sätt som inte leder till lösningar. Som ordförande för Naturvetarna ser jag kanske lite bredare på frågorna. I Naturvetarna har vi många olika intressen att ta hänsyn till.

Fel fokus

Han gillar inte att media har fokuserat på motsättningarna.

– Vi är inte överens i alla frågor, men grundvärderingarna om en fortsatt utveckling av ett hållbart skogsbruk, att värna klimatet och den biologisk mångfalden, liksom att satsa på cirkulära flöden är vi överens om. Men många intressenter ägnar mera kraft åt motsättningar än att hitta lösningar för att föra frågorna framåt.

Han menar att det också finns en samsyn om att skogen ska förse industrin med virke, för att trygga den svenska välfärden.

– Det är dags för regering och riksdag att staka ut en riktning och besluta om hur mycket skog som ska skyddas. Däremot är det viktigt att skogsägare ersätts om skog tas ur produktion och avsätts som reservat.

Duckar om äganderätten

Äganderätten är en grundbult för Erik. Han tycker att utredningen duckar lite för problematiken med att äganderätten är otydlig. Ett huvudbudskap i utredningen är att äganderätten ska stärkas.

– Det får inte bli så att spelplanen ändras över en natt så att enskilda skogsägare kan förlora halva sin förmögenhet. Vilken bransch eller medborgare skulle acceptera det? säger han retoriskt.

Han har själv en nyckelbiotop i sin egen skog några mil norr om Örebro.

– Att skydda nyckelbiotoper i rimlig omfattning är inget problem för mig, men jag har inte blivit kompenserad. Kom ihåg att den skog som i dag har höga naturvärden är ett resultat av brukande under generationer.

Spar gamla aspar

Han skulle själv aldrig hugga ner sina hundraåriga aspar och tallar som står spridda på hans fastighet. De hyser stor biologisk mångfald. De är inte skyddade formellt. För att få den mångfalden och omväxling i skogen avstår han gärna att tjäna en extra slant.

– Så tänker de flesta skogsägarna. Därför är jag övertygad om att produktion och biologisk mångfald, liksom friluftsliv, jakt och rekreation går att förena och utveckla tillsammans

Hur se du på att skydda den fjällnära skogen?

– Jag kan inte bedöma om det är motiverat av mångfaldsskäl. Det blir mycket dyrt och det gäller att skogsägarna i så fall blir kompenserade för produktionsbortfallet. En stor del av de skogarna ägs av statliga Sveaskog och Fastighetsverket.

Han påminner om att även reservatsskogar måste skötas om till exempel syftet är att skydda gamla ekar eller tallar. Då måste man röja bort den gran som annars nästan alltid ta över.

Vad som är skyddad natur varierar inom EU. Enligt kommissionens biodiversitetsstrategi ska 30 procent av ländernas mark och vatten avsättas som skyddad natur. Sverige har till EU rapporterat att cirka 14 procent är skyddad i den meningen att där inte bedrivs produktivt skogsbruk.

Olika definitioner i EU

Tyskland skryter med att de skyddar 37 procent av sin landareal. Men i den arealen ingår skogsmark som ska bedrivas på normalt sätt, men marken är skyddad från annan användning, som nya vägar, vindkraftverk och bebyggelse.

– Med samma tolkning som Tyskland gör skulle Sverige ha nästan 50 procent skyddad mark. Till att börja med måste vi vara överens om hur skyddad natur ska definieras.

Erik Petrén budskap är tydligt.

– Nu måste det hända något för att komma vidare. Att fortsätta med skyttegravskriget leder ingen vart och skapar bara förlorare.

Här är några av de 50 förslagen:

  • Skattefri ersättning för skydd av skog.
  • En nationell samordnare för det svenska skogsprogrammet tillsätts.
  • Översyn och förenkling av regler för skogsbruket.
  • Ökad naturturism i skyddad natur.
  • En särskild anmälan om miljöbalkssamråd för skogsägare införs.
  • Handläggningstiden för avverkning kortas från sex till tre veckor.
  • Utredningens sekretariat anser att Skogsstyrelsen inte har rättsligt grund för den omdiskuterade nyckelbiotopsinventeringen som därmed ska upphöra. Utredningen föreslår att den ska ersättas av inventering genom naturmiljöbeskrivning.
  • Ett nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen införs.
Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Erik Petrè, ordförande för Naturvetarna 2020-12-23

Hej och tack för din kommentar, För att komma vidare i frågan om hur skogen ska brukas är det viktigt att den blir belyst från olika håll. Stundtals är diskussionen hård och man lyssnar inte alltid på varandra. För mig är det viktigt att vi nu kommer vidare och hittar lösningar som så många som möjligt kan ställa sig bakom. Jag upplever att de flesta av oss är överens om merparten av vad som måste göras. Det är en bra förutsättning för att komma vidare. Naturvetarna har många medlemmar i de olika intressegrupperna och har tillsammans mycket kunskap. Den kunskapen vill jag ska tas tillvara för att skapa ett mer hållbart skogsbruk med mer biologisk mångfald och större klimatnytta, liksom att producera virke. Jag vill klargöra att Naturvetarna inte har någon uppfattning om hur skogen ska brukas. Däremot är vi gärna en arena för diskussioner om skogens naturvärden och hur skogen ska skötas. Min fru och jag har som fastighetsägare anslutit oss till certifiering, enligt FSC. Det innebär så mycket mer än att bara spara nyckelbiotoper. Lövandelen ska vara högre och man förbinder sig att avsätta bestånd för fri utveckling. De företag som anlitas ska ha kollektivavtal. De flesta gör nog det av samma skäl som vi och ser andra värden än bara ekonomiska. I det ligger att kraven är rimliga och relevanta. Förutom i fjällen så är nästan all mark i Sverige brukad. De så kallade naturskogarna är ofta plockhuggna och även betade fram till 1950-60 talen. De är alltså mer eller mindre kulturpåverkade. Vi ska förstås skydda omistliga naturvärden. Och säkert måste en del av de arealer som nu är avsatta för fri utveckling skyddas. Hur mycket som ska skyddas måste vi tillsammans komma överens om. I direktivet till skogsutredning 2019 står att äganderätten ska göras tydlig. Otydligheten gör att många är oroliga för att förlora brukanderätten i sin skog, och väljer att inte ta den hänsyn till mångfalden som de egentligen önskar. Min personliga uppfattning är att det är olyckligt.

Forskare, biolog, och medlem 2020-12-22

Hej. Fint att få läsa något om skog in naturvetarnas tidning och skönt att Erik vill att olika intressegrupper kliver ur skyttegravarna. Det här är dock inget bra första kliv. Jag tycker att det är oroväckande att ordföranden till en fackförening som dessutom företräder naturvetare uttrycker sina personliga politiska åsikter på denna plattform. Särskilt om uttalanden tyvärr speglar skogsägarrörelsens eviga faktafrånvarande mantra: ” – Att skydda nyckelbiotoper i rimlig omfattning är inget problem för mig, men jag har inte blivit kompenserad.” Man får visst kompensation för sin nyckelbiotop, nämligen genom ett högre virkespris under PEFC eller FSC certifieringen som förbjuder avverkning av nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper har inget lagligt skydd, så om man vill, får man avverka den när som helst, utan att söka tillstånd förresten. Många biologer inom Naturvetarna kommer reagera starkt på nästa uttalande: Han säger: ”Kom ihåg att den skog som i dag har höga naturvärden är ett resultat av brukande under generationer.” Förutom skogsbete och igenväxning av lövskog är det just frånvaron av skogsbruk som är anledningen till dom höga naturvärden som är skyddsvärda idag, det vet alla biologer. Eller leder avverkning av en norrländsk naturskog till att rödlistan krymper? Nej. Om ordförandes politiska åsikter kring äganderätten verkligen är representativa för föreningens medlemmar, okej, då har jag fel, och får leta en ny förening, som sätter kunskapen om naturen som en naturvetare besitter högst, och låter politik stå utanför.
Kommentera