Efter alla uppoffringar för att erbjuda hälso- och sjukvård och omsorg är det professionernas tur att hörsammas, skriver debattörer från Saco Hälso- och sjukvård, där Naturvetarna ingår, i Dagens Medicin.
Publicerad:
Artikeln publicerades 1 oktober 2020 i Dagens Medicin.
Regeringen har aviserat 500 miljoner kronor till krisstöd för personal inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg som har arbetat med covid-19. Det är välkommet. Att dessa hårt ansatta personalgrupper får hjälp att hantera effekterna av den höga arbetsbelastning som pandemin fört med sig är essentiellt. Och att kommuner och regioner får hjälp med finansieringen är nödvändigt.
För att uppnå syftet med satsningen krävs dock även en genomtänkt fördelning av dessa pengar. Om vi ska ”stärka förutsättningarna för att personalen inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen får möjligheter till återhämtning och till att erbjudas insatser för att bearbeta sina upplevelser av pandemin” måste stödet användas på ett smart sätt där det gör nytta.
Saco Hälso- och sjukvård representerar flera olika professioner verksamma inom hälso- och sjukvården. Vi vet att lämpliga insatser skiljer sig åt – inte bara mellan individer utan också mellan olika yrkesgrupper. Våra medlemmar har under pandemin uppvisat en hög beredskap och förmåga till snabb omställning utifrån dramatiskt förändrade förutsättningar. Det har påverkat var och en, men på olika sätt. Därför behöver de också olika åtgärder.
Behovet av bearbetning och andra insatser skiljer sig mycket åt, varför det krävs noggranna behovsinventeringar och bedömningar innan åtgärder sätts in. Först utifrån en ordentlig kartläggning kan det göras en relevant bedömning av vilka insatser som är bäst lämpade för respektive grupp och individ.
För vissa kan det handla om enstaka eller återkommande bedömningssamtal, för andra psykologisk behandling och psykoterapi för specifika symtom. Fysisk aktivitet och lämplig aktivitetsnivå kan fungera för vissa, medan åtgärder i den fysiska och/eller psykosociala arbetsmiljön är nödvändiga i andra sammanhang. För en del handlar det om nödvändig återhämtning i form av vila eller minskad arbetsbelastning. För att bara nämna några av de tänkbara åtgärder som finns.
När denna satsning nu ska omsättas i konkreta åtgärder för återhämtning efter en extremt hög arbetsbelastning behöver det säkerställas att inte alla bara rutinmässigt erbjuds samma insats. Det kommer inte att ge önskvärt resultat.
Det är därför av vikt att professionerna involveras i den behovsinventering som nu behöver göras. Arbetsgivaren behöver professionernas kunskap och erfarenhet om verksamheten och dem som jobbar där. Efter alla uppoffringar för att erbjuda hälso- och sjukvård och omsorg till sjuka och anhöriga – är det professionernas tur att hörsammas. Det är dags att arbetsgivaren lyssnar på våra medlemmars behov. Regeringens ekonomiska satsning ger förutsättningar för det.
Anitha Wijkström, förbundsordförande, SRAT
Chaim Zlotnik, förbundsordförande, Sveriges Tandläkarförbund
Erik Petré, förbundsordförande, Naturvetarna
Eva Nordlund, ordförande, Svenska Barnmorskeförbundet
Heidi Stensmyren, förbundsordförande, Sveriges Läkarförbund
Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR
Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
Katja Puustinen, förbundsordförande, Sveriges Veterinärförbund
Kristina Taylor, förbundsordförande, Sveriges Psykologförbund
Sandra Jonsson, förbundsordförande, Sveriges Farmaceuter
Stefan Jutterdal, förbundsordförande, Fysioterapeuterna
Yvonne Nyblom, ordförande, Sveriges Tandhygienistförening
11
