Visst funkar det att jobba hemma, men jag saknar snacket vid kaffeapparaten och att träffa kollegor i korridoren och få en uppdatering av läget. I spontana möten föds idéer och pusselbitar faller på plats. ”Där satt den”, utbrister vi tillsammans. Lagom till eftermiddagsfikat återkopplar vi och nickar instämmande till varandra utan att behöva säga: ”Det här gick bra”.
Publicerad:
Men varför sörja över en svunnen tid? Nu är det nya förutsättningar som gäller. Den som inte anpassar sig hamnar ohjälpligt efter. Arbetslivet förändras i snabb takt och vi upplever ett digitalt språng som man tidigare mest har pratat om. Nu är vi där. Zoom, Skype och andra digitala plattformar för möten har blivit vardag. Och det fungerar överraskande bra att interagera med varandra. I fredags hade vi en digital AW på jobbet med musik-quiz, kryddad med en en färgsprakande hattparad där en vinnare korades.
Den snabba anpassningen visar att det på kort tid är möjligt att ställa om. Att hantera förändringar och fortsätta utvecklas - resiliens som man kallar det i naturens ekosystem - är en framgångsfaktor. När vi har klarat den här epidemin kan vi också fixa klimatet och andra utmaningar som mänskligheten står inför. Nu är det ett gyllene tillfälle - ”Just do it” - att agera tillsammans för en hållbar framtid. Ett tips till regeringen är att styra de medel, som nu satsas för att hålla igång ekonomin, till hållbara projekt.
Klimatförändringarna är inte lika påtagliga som den pandemi vi är mitt inne i nu, utan smyger sig liksom på. De långsamma stegens tyranni kan ändå plötsligt ställa allt på ända. Bränderna sommaren 2018 blev en påminnelse om det. Klimatforskarna talar om ”the tipping piont”, när ekosystemen har förändrats så mycket att de inte återhämtar sig. En process som kan beskrivas som irreversibel.
Så visst är läget i någon mån akut även där. Att flyget i stort sett står stilla nu är inget vi kan räkna med när vi är tillbaka i normalläge. Om vi nu kommer tillbaka till något som kan kallas för normalläge?
Själv håller jag tummarna för att läget blir så normalt igen så att det mesta av jobbet går att utföra på arbetsplatsen. Hur digitala vi än blir går inget upp mot att mötas IRL. Det ligger djupt kodat i vårt dna.
Palle Liljebäck
chefredaktör