Fråga oss här!
Vi jobbar för

”Svenska folket vill satsa på medicinsk forskning – men regeringen tvekar”

Sex av tio svenskar vill att statsbudgeten ska prioritera satsningar på medicinsk forskning och utveckling inom sjukvården, enligt en ny Sifo-undersökning. Trots det får vi signaler om att regeringen inte anser att det finns resurser till ökade investeringar i medicinsk forskning och utveckling.

Publicerad:

Debattartikel i Dagens Samhälle den 13 november 2019. 

Idag talar ministern för högre utbildning och forskning på ett riksdagsseminarium anordnat av Forska!Sverige och RIFO, med fokus på hur kommande forskningsproposition kan bidra till att Sverige ska kunna hävda sig som kunskapsnation.

Vi befinner sig i ett paradigmskifte för hur medicinska forskningsframsteg kan lindra och bota sjukdom med effektivare diagnostik och behandling. Det räddar liv och är dessutom viktigt för samhällsekonomin, vilket en ny rapport om värdet av forskning ger tydliga exempel på. Ändå kommer det signaler från regeringen om att det inte finns utrymme för att öka de statliga satsningarna på medicinsk forskning och utveckling.

En förklaring till tveksamheten, utöver det begränsade budgetutrymmet, kan vara att frågan om forskning och utveckling inom sjukvården faller mellan stolarna, eftersom medicinsk forskning och vårdfrågor hanteras av olika departement. Det är dessutom regionerna som ansvarar för vården.

I en ny Sifo-undersökning, beställd av Forska!Sverige, ställdes frågan om vilka tre av sju politiska förslag som allmänheten ansåg viktigast att prioritera i statsbudgeten. Resultatet blev:

  • Fler poliser, 65 procent
  • Medicinsk forskning och utveckling inom sjukvården, 58 procent
  • Fler lärare, 56 procent
  • Åtgärder för att minska vår klimatpåverkan, 50 procent
  • Ökade försvarsanslag, 21 procent
  • Utvecklingstid för att möjliggöra kompetensutveckling, 8 procent
  • Införande av familjevecka för föräldrar till barn 4-16 år, 4 procent

Sex av de sju förslagen har drivits aktivt av ett eller flera partier. Men det återstående, om medicinsk forskning och utveckling inom sjukvården, drevs inte av något parti i förhandlingarna.

Vi har alltså ett glapp mellan vad medborgarna efterfrågar och vad politikerna prioriterar. Detta är oroande, för det behövs handlingskraft med tydliga mål och ökade resurser för medicinsk forskning och utveckling för att stärka medborgarnas hälsa. Det handlar inte bara om ekonomiska satsningar, utan även strukturförändringar.

Vi har därför följande förslag inför regeringens kommande forskningsproposition:

  1. Fördubbla investeringen i medicinsk forskning. De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgick år 2017 till 11 procent av BNP. Samtidigt gick 0,19 procent av BNP till medicinsk forskning och utveckling som kan förbättra vården och hälsan. Det motsvarar endast 2 öre per vårdkrona. På sikt bör de statliga investeringarna i medicinsk forskning och utveckling fördubblas till 4 öre per vårdkrona.
  2. Handlingsplan för hälsodata. För att öka kvaliteten och jämlikheten i vården krävs en kraftsamling för arbetet med nationell samordning av hälsodata. En Sifo-undersökning visar att över 95 procent av allmänheten vill dela med sig av hälsodata för forskning och hälsofrämjande syften. Patienter, vårdgivare, forskare och företag måste få bättre möjlighet att bidra till insamling, användning och delning av data, och det måste ske på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt. Regeringen bör snarast besluta om en nationell handlingsplan för hantering av hälsodata.

Regeringen måste snarast agera för att skapa bättre förutsättningar för det forsknings- och utvecklingsarbete som efterfrågas och behövs i syfte att öka medborgarnas hälsa och stärka Sveriges långsiktiga välstånd.

Clas Ahlm, Forskningsdirektör Region Västerbotten
Tobias Alvfén, Vice ordförande Svenska Läkaresällskapet
Elisabeth Björk, Global forskningschef och ansvarig AstraZeneca Göteborg
Anders Blanck, VD LIF – de forskande läkemedelsföretagen
Jonas Bonnedahl, Forskningschef Region Kalmar län
Fredrik Elinder, Prodekan Medicinska fakulteten, Linköpings universitetet
Lena Gustafsson, Ordförande Agenda för hälsa och välstånd
Margareta Haag, Ordförande Nätverket mot cancer
Agneta Holmäng, Dekan Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitetet
Lotta Håkansson, Ordförande Reumatikerförbundet
Ulf Janzon, Förbundsordförande Sveriges Farmaceuter
Ulrika Lindstrand, Förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Kristina Ljungros, Generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet
Thomas Magnusson, Ordförande Diabetesorganisationen i Sverige
Karin Meyer, Vd Apotekarsocieteten
Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare Forska!Sverige
Malin Parkler, VD Pfizer
Erik Petré, Förbundsordförande Naturvetarna
Ole Petter Ottersen, Rektor Karolinska Institutet
Erik Renström, Dekan Medicinska fakulteten, Lunds universitetet
Katrine Riklund, Prorektor Umeå universitet
Inger Ros, Ordförande Riksförbundet HjärtLung
Ulrica Sehlstedt, Partner Arthur D. Little
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Olle Stendahl, Ordförande Forska!Sverige
Heidi Stensmyren, Ordförande Sveriges Läkarförbund
Jakob Tellgren, Nordenchef MSD
Eva Tiensuu Janson, Dekan Medicinska fakulteten, Uppsala universitetet
Mats Ulfvendahl, Forskningsdirektör Region Östergötland
Britta Wallgren, Sverigechef Capio
Ann-Marie Wennberg, Sjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset
Berkeley Vincent, VD Janssen Norden och Baltikum
Ulrika Årehed Kågström, Generalsekreterare Cancerfonden