Fråga oss här!
Vi jobbar för

Riv hindren för rörlighet i Norden

Det uppstår ofta problem i vardagen vid flytt till ett annat nordiskt land. Det kan exempelvis vara svårt att få en förskoleplats. Även byråkratiska hinder kring personnummer försämrar rörligheten, skriver företrädare för fackförbund i de nordiska länderna och uppmanar regeringarna att agera.

Publicerad:

Fackförbunden för naturvetare i Norden, som tillsammans har mer än 120 000 medlemmar, har gemensamt försökt identifiera hindren för fri rörlighet av arbetskraft i Norden samt hur dessa kan undanröjas.

I förra veckan undertecknade vi en rapport på detta tema samt ett avtal om gästmedlemskap mellan våra organisationer. Att arbetskraften lätt kan röra sig mellan grannländerna i Norden har flera positiva effekter som kunskapsöverföring och en gränsöverskridande fördjupad förståelse.

Avgörande roll

Medlemmarna i våra fackförbund spelar en avgörande roll i omställningen till ett grönt samhälle och för en hållbar framtid. Vår tro är att en nordisk arbetsmarknad med ett större in- och utflöde av arbetskraft kommer att förbättra resultat och mål på lokal, nationell och nordisk nivå. Därför måste rörligheten av arbetskraft i Norden öka, inte minst för att främja en hållbar framtid.

En fråga medlemmar lyfter är att det ofta är problem i vardagen som uppstår vid flytt till ett annat nordiskt land. När det rör barn finns det många saker som tar tid att lösa när man är ny i arbetskraften.

I vissa länder är det svårt att få en förskoleplats innan man bor i landet. Det finns också skillnader i regler rörande föräldraledighet i Norden. Att få mer synkande system i denna del skulle underlätta mycket. Därför uppmanar vi våra respektive regeringar att se över dessa "systemfrågor".

Krävs mer synkronisering

Ytterligare ett hinder för rörlighet är erkännandet av professioner. Många professioner är antingen reglerade via staten, via professionen eller via en viss bransch eller sektor. Vissa yrken är erkända via gränsöverskridande överenskommelser eller nordiska konventioner, andra omfattas av EU-direktiv kring professionella kvalifikationer eller av internationell lag.

Även i dessa delar skulle en högre grad av synkronisering underlätta för en väl fungerande arbetsmarknadsregion i Norden.

Knepigt med personnummer

Slutligen har vi identifierat en del byråkratiska knepigheter när det gäller personnummer, att öppna ett bankkonto samt bara en sådan enkel sak som att hamna på lönelistan på sitt nya jobb i ett nordiskt grannland.

Med de digitala lösningar som vi ser överallt i dag känner vi oss säkra på att det finns mycket enklare sätt att lösa detta framöver. Vi hoppas därför att våra politiker snabbt kan arbeta för att lösa detta, dels vad gäller de frågor som de äger själva dels i dialog med bankväsendet för frågor som rör denna bransch.

Bryta ner barriärer

Bakgrunden till vår gemensamma rapport har varit rörlighetens potentiellt positiva effekter på den nationella arbetslösheten. Om en viss kompetens har problem att hitta arbete i ett av de nordiska länderna och det samtidigt råder brist på densamma någon annanstans i Norden, har vi som fackförbund ett ansvar, inte bara för våra medlemmar utan för samhället som helhet, att försöka bryta ner barriärer och bygga broar mellan våra länder.

Ypperlig chans för Löfven

Globaliseringen för med sig många positiva effekter och vi har inga ambitioner att vända en sådan utveckling, men i en geopolitiskt instabil omgivning tror vi att en sammanhållen nordisk enhet är en komparativ fördel. Rapporten och avtalet som undertecknas i Stockholm i dag är en uppmaning till våra medlemmar, men även till arbetskraften i stort, att börja se grannländerna i Norden som intressanta och attraktiva platser att arbeta.

Genom ett tätare samarbete och med en bättre fungerande arbetsregion kan vi utnyttja vårt gemensamma kunskapskapital och effektivare besvara de globala utmaningarna tillsammans.

Stefan Löfvens regering har nu en ypperlig möjlighet att främja en smidigare arbetsbaserad rörlighet mellan de nordiska länderna, för vår gemensamma framtid. Vår uppmaning är att ta chansen och låta vår rapport komma till nytta.

Erik Petré
Förbundsordförande Naturvetarna

Per Klingbjer
Förbundsdirektör Naturvetarna

Ilmari Halinen
Puheenjohtaja Agronomiliitto

Maríanna H. Helgadóttir
President FÍN

Hans-Henrik Jørgensen
Formand JA

Helena Herttuainen
Puheenjohtaja Loimu

Dagfinn Hatløy
Forbundsleder Naturviterne

Debattartikeln är publicerad i Altinget den 2 juli 2019

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies