Vi jobbar för

Satsa på forskning nu

Sverige investerar stora resurser i forskning och utveckling. Som andel av BNP placerar vi oss tvåa i världen efter Israel. Tillväxtpolitiken i allt fler länder lyfter fram satsningar på forskning och innovationer som centrala delar, tillsammans med goda förutsättningar för entreprenörskap och växande företag.
Publicerad: Uppdaterad:

Flera länder ökar nu sina forskningssatsningar rejält, inte bara i traditionella industriländer utan också i till exempel Indien, Kina, Sydkorea, Singapore och Taiwan. Den årliga ökningen i FoU i dessa länder kan ligga runt 15 procent. Världens storföretag ökar sina globala forskningsinvesteringar, ofta förläggs dessa nära ledande akademiska forskningsmiljöer. ”Superstar”-fenomen blir vanligare där en eller ett fåtal individer anses särskilt intressanta att kontraktera eller samarbeta med.
Sveriges relativt stora satsningar på FoU borde utgöra en stark position, men det är långt ifrån givet. För det första kan nivån på FoU-satsningarna vara avgörande, men det räcker inte att titta enbart på den relativa storleken. För det andra döljer jämförelsen med stora länder många gånger den verkliga internationella konkurrensen.
Bilden blir delvis annorlunda om Sveriges FoU-satsningar jämförs med USAs delstater. Då placerar sig sju amerikanska delstater före Sverige. Blickar vi framåt är det troligt att också andra stora länders regioner på sikt kommer att utgöra starka konkurrenter till Sverige om ett par årtionden.
Investeringar i och incitament för utbildning, forskning och innovation kan bli avgörande för Sveriges framtida tillväxt och välstånd. Det ger utvecklingskraft och attraktionskraft i den starkt ökande globala konkurrensen. Under kriser är ofta förändringsbenägenheten hög, därför bör offensiva satsningar göras nu.

 

Sverige bör:
  • Göra kraftfulla satsningar på forskning och utveckling, ökad autonomi för universitet och högskolor, incitament som främjar kvalitet och oväld i forskningen.
  • Stärka incitamenten för innovation, entreprenörskap och risktagande.
  • Stärka incitament för kompetensinvandring och integration.


Att forskningsbaserad kunskap omvandlas till nya varor och tjänster är en central komponent i kunskapsdriven tillväxt. Tidigare forskning visar att små och nya företag ofta ger upphov till de mest radikala innovationerna.

Många gånger utnyttjas kunskap som redan finns men inte använts i kommersiella sammanhang, de mindre företagen är i regel inte forskningsintensiva (undantag finns inom bioteknik/biomedicin). Storföretagen vårdar sina kunskapsbaser, förbättrar och modifierar sina produkter så att de klarar den globala konkurrensen, men de är inte organiserade för att ta fram radikalt nya produkter. Kraftfulla satsningar på FoU bör därför kombineras med en politik som främjar innovation och marknadsexperiment

God kunskapsbas

Sveriges kunskapsbas är god. Sverige har en internationellt framskjuten position inom flera vetenskapsområden. Internationellt utbyte, multietnicitet och heterogenitet har ofta visat sig vara en styrka i utveckling och kommersialisering av ny kunskap. Sannolikt kommer vikten av en mångfacetterad kunskapsbas att öka i takt med globaliseringen. Här finns sannolikt utrymme för förbättringar i det svenska kunskapssamhället. 
Men satsningarna på forskning får inte vänta. De måste göras nu!

 

Pontus Braunerhjelm

professor vid KTH och vd för Forum för småföretagsforskning samt huvudsekreterare i Globaliseringsrådet

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies