Frågor & svar
Vi jobbar för

Lönegapet mellan män och kvinnor minskar

Det är glädjande att löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar, även om det går långsamt. Nu gäller det att öka takten, då den positiva trenden kan komma att påverkas i coronakrisens spår.

Publicerad:
De oförklarade löneskillnaderna

Häromdagen kom Medlingsinstitutet med sin årliga rapport kring löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Den visar att löneskillnaden har minskat med 0,8 procentenheter sedan 2018 och var 9,9 procent år 2019. Analyserna visar också att sedan år 2007 har skillnaden minskat med 6,5 procentenheter.

Tar man också hänsyn till skillnad i yrke, ålder, utbildning och andra uppmätta faktorer är den återstående, så kallade oförklarade löneskillnaden, 4,2 procent.

I en studie som Naturvetarna genomförde år 2019, på 2018 års lönestatistik, var den oförklarade löneskillnaden för förbundets medlemmar cirka 3 procent. En liknande analys har inte gjorts på 2019 års statistik men då löneskillnaden historiskt har minskat över tid, även för Naturvetarnas medlemmar, är det högst sannolikt att en analys av 2019 års statistik skulle visa att denna oförklarade skillnad minskat ytterligare.

Krisen kan få en negativ effekt på minskningen

Något som kan påverka kvinnor negativt är en minskad löneglidning, alltså löneökningar utöver vad som fastställts i kollektivavtal och genom det normerande ”märket”, post corona. För även här kom det en rapport från tankesmedjan Ratio häromdagen Lönebildning och den låga löneglidningen. Där konstateras att så kallad genuin löneglidning - skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar - för åren 2015-2018 för näringslivet var positiv för tjänstemän (där akademiker ingår). 2018 var den genuina löneglidningen i genomsnitt 1 procent för tjänstemän i näringslivet.

Även Naturvetarnas siffror visar att det förekommer en del löneglidning hos förbundets medlemmar från ”märket” och att det främst gynnar kvinnor. Förbundets studie från 2019 visar bland annat att kvinnor hade en löneutveckling på 13,5 jämfört med männens 12,7 procent över de senaste tre åren 2015-2018, och en löneglidning (dock inte genuin som i Ratios studie) för dessa år över ”märket” för såväl kvinnor som män*.

Det är precis så som förbundet vill se lönebildningen också, att naturvetare som gör stora bidrag där de arbetar får lön för mödan. Naturvetarna förespråkar en lokal lönebildningsprocess fri från förutbestämda nivåer eller ett normerande ”märke” som ett tak. Om kvinnor har högre löneutveckling, i absoluta tal, bör det också på sikt leda till mindre oförklarade löneskillnader hos förbundets medlemmar. Men i svallvågorna av en ekonomisk kris kan dessa tendenser från senare år svalna av, då många verksamheter lär kämpa ekonomiskt.

Öka takten post corona, inte tvärtom

Med allt detta sagt och alla dessa siffror och rapporter som det hänvisas till här ovan kan vi med enkelhet konstatera en sak, det går för långsamt. Vi har heller inte råd med att jämställdhetsarbetet får sig en törn i coronakrisens svallvågor. Nej, vi måste istället öka takten i att få bort de oförklarade löneskillnaderna mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad.

 

* En löneglidning som också är helt oproblematisk i sammanhanget, utifrån ett inflationstänk, då Riksbanken själva konstaterat att de senaste årens inflation inte varit lönedriven och att man på olika grunder rentav kan börja ifrågasätta vissa enklare ekonomiska modeller kring hur arbetslöshet, inflation, löneutveckling med mera korrelerar med varandra. 

Kristofer Jervinge

teamchef påverkan

Kommentarer

Kommentera