Fråga oss här!
Vi erbjuder

Cytodiagnostiker hjältar i kvinnohälsan

Varje år får cirka 500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. Det är hälften av antalet fall jämfört med mitten av 1960-talet. Hur kommer det sig? Svaret på den frågan är att jobba förebyggande genom cellprovtagning.

Publicerad:

När ett cellprov från livmoderhalsen tas hos en gynekolog eller barnmorska skickas det vidare till ett laboratorium för analys. Där prepareras provet och färgas för att man ska kunna titta på cellerna då de annars är genomskinliga.

– Färgen gör att man bland annat kan se cytoplasman och kärnor i mikroskopet, och det är i det skedet man ger cellerna en diagnos, säger Iréne Silverlo, cytodiagnostiker på Enheten för klinisk Patologi och Cytologi i Gävle.

Från 23 års ålder kallas kvinnor till cellprovtagning i Sverige. En kallelse som är viktig att hörsamma. Det finns anledning till att det är tre år emellan varje undersökning. Allt för att förebygga att cellförändringarna inte utvecklas till cancer.

– Går man när man blir kallad som 23 åring, men sen inte går nästa gång förrän du är 29 år. Då kan det ha hänt många saker pga att du inte haft regelbundna kontroller. Du ska gå och ta cellprovet för att förebygga cancer. Därför är det viktigt att hörsamma kallelserna, säger Iréne.

Cellförändringar

Det finns olika grader av cellförändringar lätta eller höggradiga. Lätta cellförändringar kan ofta läka ut av sig själv och behöver endast kontrolleras regelbundet. Höggradiga cellförändringar bör tas bort med ett enkelt kirurgiskt ingrepp. Är man yngre kan vissa höggradiga förändringar läka ut av sig själv men det måste kontrolleras och följas upp av en gynekolog.

Om man får reda på att man har cellförändringar, betyder det då att man ha cancer?

– Nej, cellförändringar är inte lika med cancer. Det går att rädda många som har cellförändringar som ännu inte har utvecklats till cancer om man upptäcker det i tid. Livmoderhalscancer är inte direkt ärftligt. Immunförsvarets förmåga att bekämpa HPV kan vara olika från person till person och denna förmåga kan vara ärftlig, säger Iréne.

Vaccin mot HPV och livmoderhalscancer

Det finns även fler förebyggande åtgärder. 2010, efter att kunskapen om viruset hade ökat, infördes ett vaccin. Till en början fick man bekosta vaccinet själv men 2012 införde man vaccinationer kostnadsfritt för flickor genom skolhälsovården.

– Man vaccinerade då, och än idag, flickor mellan 10–12 år. Man ville då att vaccinet skulle ges före den sexuella debuten, säger Iréne.

Idag är dessa flickor 20–22 år gamla. När de blir kallade till sin första cellprovtagning vid 23 års ålder kommer man att börja se effekten av vaccinet. Vaccinet är en bra förebyggande åtgärd tillsammans med cellprovskontrollen för att få ned statistiken kring livmoderhalscancer.

– Effekten av vaccinet vet vi inte än, men de kommer vi få svar på när dessa flickor som vaccinerades via skolhälsan gör en cellprovskontroll hos barnmorskan. Och där är vi snart, menar Iréne och fortsätter;

– Statistiken visar att 30 000 kvinnor har cellförändringar och cirka 500 fall per år dör i cancer. För två år sen var det ca 450 st. För att förhindra en fortsatt ökning är det viktigt att gå på sin kallelse.

Hösten 2020 vaccineras de första pojkarna

Till hösten ska pojkar börja vaccineras i samma ålder. Förhoppningen är då att kunna minska spridningen och sjukdomen markant.

– Genom att vaccinera pojkar blir det automatiskt ett indirekt skydd för flickorna. Det optimala är att direkt gå på virusets ursprung. Det har alltid funnits i bakhuvudet att även pojkar skulle vaccineras. Men det blev för dyrt. Då fattade man beslutet att det var viktigare att prioritera kvinnorna då det är dom som kan utveckla cancern, säger Iréne.

Avslutningsvis hur kommer det sig att du valde utbilda dig till cytodiagnostiker?

– Jag utbildade mig först till BMA och jobbade som det i ett halvår tills jag hittade ”mikroskopet” och då föll jag pladask. Jag har inte ångrat det beslutet en dag i mitt liv. Jag brinner för kvinnohälsan och cytologi.

Iréne menar också på att det är eftertraktat yrke och något som inte kommer att försvinna. Hon utvecklas varje dag och gör skillnad för så många kvinnor. Det är enligt henne fascinerande.

– Mitt mål har alltid varit att aldrig släppa cytologin. Jag har också arbetat som chef och projektledare men kommer att avsluta min karriär som cytodiagnostiker, säger Iréne.

Nikita Zeiloth

Journalist & marknadsförare

Kommentarer

Kommentera