Fråga oss här!
Vi erbjuder

Skogsbad - in i forskningens finrum

En skogspromenad sägs ju höja humöret och ge bättre hälsa. Men har vi belägg för att det faktiskt är så? Jo, det finns forskning om skogsbad och andra gröna terapier, som verkar ge stöd för teorin om att små utflykter i naturen är bra för oss.

Publicerad:

– Man skulle egentligen kunna prata om havsbad, inte i bemärkelsen att man badar i havet, utan att man sitter bredvid havet och njuter av det, säger Terry Hartig.

Han är professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet och har djupgående kunskaper för vad som skapar miljöer där vi är nöjda och tillfreds. Särskilt har han undersökt så kallade restorativa miljöer, som bidrar till att människor återhämtar sig efter stress och kognitiv trötthet.

– Skogsbad, kan beskrivas som en sammansättning av känd kunskap om skogens hälsobringande komponenter och tekniker, som medveten andning, avslappning och så vidare, säger han.

Begreppet skogsbad lanserades först i Japan på 1980-talet. De flesta studierna på området har gjorts där. Man har bland annat mätt försöksdeltagarnas nivåer av stresshormonet kortisol. En forskargrupp ledd av Qing Li har funnit positiva effekter på det mänskliga immunförsvaret från så kallade fytoncider som utsöndras från träden när man rör vid dem.

– Samtidigt är jag lite reserverad mot den här terapeutiska inramningen. För många kan det kanske räcka med att bara ta en promenad i skogen. Men för andra kan just skogsbadsinramningen vara viktig, säger Terry Hartig.

Savannens kraft

En av hans adepter är Helena Jahncke, docent i arbetshälsovetenskap och forskare vid Högskolan i Gävle. Hon berättar att det finns olika teorier om varför vissa miljöer upplevs som återhämtande.

– Vissa betonar att miljön och kulturen där vi växer upp formar våra preferenser, andra att det har med individen att göra, att vi utvecklar individuella preferenser och associationer som gör att vi trivs bättre i vissa miljöer än andra.

Åter andra teorier betonar att det finns miljöer som vi genom vårt arv upplever som mer positiva att vara i och som sänker stressnivåerna i kroppen. Exempelvis skulle enligt denna teori jägar- och samlarsamhällets skogar och savanner kännas trygga och bekanta för oss även i dagens samhälle.

– Det pågår en diskussion inom forskarvärlden om hur stark arvets inverkan är, eftersom vår hjärna också bör ha utvecklats och anpassats till nya förutsättningar under de många tusen år som gått, säger Helena Jahncke.

Omväxling förnöjer

Även om vi i dag har starkt stöd för att naturen ofta har en starkt återhämtande effekt för en del människor är det inte alltid så, menar Helena Jahncke. Exempelvis kan en sådan miljö framstå som alltför jobbrelaterad och inte alls vara avstressande för en skogsarbetare, som befinner sig i skogen merparten av dagen.

Istället kan det vara kontrasten i att komma ut i skogen och bort från vardagens krav som i själva verket ger bäst hälsoeffekt – och för människor som jobbar på kontor i en storstad hela dagarna blir rimligen effekten av att gå ut i skogen mer påtaglig.

– Vi har forskning som visar att människor mår bättre av att gå ut i skogen än att gå på en trafikerad gata till exempel. Men då har man tagit en naturmiljö med bra förutsättningar och kontrasterat den mot den kanske sämsta stadsmiljön, säger Helena Jahncke.

Café kan funka

Mellan de två ytterligheterna finns i själva verket åtskilliga miljöer som kan främja återhämtning, påpekar Helena Jahncke, såsom stadens caféer, en galleria eller en urban park. Vilken miljö som lämpar sig bäst beror också på vad man ska återhämta sig ifrån.

Det här är något som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fasta på. Vid Alnarps rehabiliteringsträdgård undersöks hur olika aspekter av vistelse och arbete i trädgården påverkar oss. Sara Kyrö Wissler, verksamhetschef för rehabiliteringsträdgården och projektkoordinator vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU, berättar mer.

– Återhämtning genom meningsfulla aktiviteter på olika nivåer genomsyrar alla våra studier. En aktiv vila i en kravlös miljö är av stor betydelse för flera av de målgrupper som studerats av forskare vid SLU, säger Sara Kyrö Wissler.

Designad utemiljö

Studierna vid SLU visar också att man inte behöver en hel skog för att skapa miljöer för återhämtning. Arbetsgivare, vårdinrättningar och andra kan få goda resultat även genom att sätta upp mer avgränsade områden.

– Närheten till utemiljö är en viktig fråga men också hur den är designad. Att fascineras och lockas ut i frisk luft, till rörelse men också en aktiv vila, är något både arbetsplatser och till exempel vårdinrättningar borde tänka mer på när de skapar utemiljöer i anslutning till byggnader, säger Sara Kyrö Wissler.

Forskare vid SLU och Linnéuniversitetet studerar hur de restorativa miljöerna mer konkret ska se ut för att vara så hälsofrämjande som möjligt. Jenny Lovebo är universitetslektor vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och vill studera detta närmare.

– Vi vill gå på djupet med hur skogen påverkar hälsan, men också hur själva skogen ska se ut för att ha så bra effekt som möjligt, och hur man ska tänka för att få folk att gå ut i skogen, berättar Jenny Lovebo.

Mycket pekar i dag mot att läkarna snart kommer att skriva ut skogsbad, trädgårdsodling och andra naturnära terapier till patienter, på samma sätt som man i dag skriver ut till exempel fysisk aktivitet på recept (FaR).

– Ja, redan nu erbjuder till exempel primärvården i Skåne och Halland så kallad "grön rehab" till personer med stress- och utmattningssymptom, bekräftar Jenny Lovebo.

Text: Joakim Rådström

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies