Fråga oss här!
Vi erbjuder
Helena Sylvan är projektledare på Cepheid och företräder Naturvetarna i förhandlingarna med Ikem.

Goda prestationer ska löna sig

Nästa år ska löner och villkor omförhandlas för närmare tre miljoner anställda. Vi gör ett nedslag på diagnostikföretaget Cepheid och tar reda på vad avtalsrörelsen innebär för de hundratal naturvetare som jobbar där.

Publicerad:

Det går bra för life science-bolaget Cepheid. Sedan flytten till Solna för sju år sedan har antalet anställda gått från knappt 100 till 450 i dag.

De utvecklar och tillverkar diagnostik för hälso- och sjukvården, och ägs av ett amerikanskt bolag.

– Den stora tillväxten skedde när Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderade vår test som förstahandsalternativ för diagnostisering av tuberkulos. Vi säljer våra produkter i hela världen, men bara en liten del i Sverige, säger projektledaren Helena Sylvan,

Hastar på

Hon sitter också i akademikerföreningens styrelse på företaget. Hennes roll där är att få löneprocessen att fungera som det är tänkt, utifrån det branschavtal som kommer att träffas mellan arbetsgivarna inom Innovations- och kemiföretagen, Ikem och Naturvetarna ihop med Sveriges Ingenjörer.

Men först ska Naturvetarna komma överens med Sveriges ingenjörer om vilka frågor de ska driva i avtalsrörelsen.

– Vi jobbar på ett gemensamt yrkande med Sveriges ingenjörer. Det börjar hasta på då parterna enligt plan ska växla yrkanden strax före jul, säger Helena Sylvan, som sitter med i Naturvetarnas förhandlingsdelegation.

Att Cepheid har medvind är en bra förutsättning inför de lokala löneförhandlingarna på företaget.

– Vi har påkallat förhandling om budgetutrymmet för nästa års lönerevision efter att vi har fått ett bud från arbetsgivaren. Utifrån den diskussionen och vad som händer i avtalsrörelsen kommer vi att ta ställning till det budet.

3 procent

Bakgrunden är att Facken inom industrin: Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall med fler, har lämnat sitt bud till Svenskt Näringsliv.

– De gemensamma kraven är bland annat löneökningar på 3,0 procent, fortsatta avsättningar till delpension och flexpension, liksom åtgärder för att stärka arbetsmiljön och jämställdheten, säger Roma Uddin, förhandlingschef på Naturvetarna.

Svenskt Näringsliv har reagerat på budet och menar, inte särskilt förvånande, att det ligger på tok för högt. Deras analys är att svensk ekonomi är på väg in i en lågkonjunktur. För att svensk industri ska behålla sin konkurrenskraft finns inte utrymme för lönehöjningar på den nivån.

– Så brukar det låta. Många stora prognosmakare, som Riksbanken menar att den svenska ekonomin är på väg mot en avmattning. Men avmattningen sker från en hög nivå och det är ingen lågkonjunktur i sikte, säger Roma Uddin.

Märket vägleder

Den lönehöjning som Facken inom industrin och Svenskt Näringsliv kommer överens om spelar stor roll på hela arbetsmarknaden. De sätter det så kallade märket som blir norm för alla avtal, som kommer att beröra närmare tre miljoner anställda.

– Det kommer också vara vägledande för det branschavtal vi kommer att träffa med Ikem. För oss är det viktigt att lönerna sätts individuellt och speglar prestation, kompetens och ansvar, säger Roma Uddin.

Det innebär att det inte finns några individgarantier.

– Vi kan acceptera nollning, men då ska en handlingsplan för utbildning och andra åtgärder tas fram som gör att individen kan utvecklas, vilket är i linje med avtalet. Tanken är att alla ska kunna prestera, vilket också gynnar företaget, säger Helena Sylvan.

Att få medarbetarna att växa och göra karriär är en uttalad satsning från företaget, som bygger för framtiden. I det ligger att behålla kompetens.

Så långt är akademikerföreningen och företagsledningen överens. Man är också enig om lönepolicyn i teorin.

– Att premiera de som presterar bäst är svårare i praktiken. Lönestrukturen är ganska platt här.

Hur kommer det sig?

– Det kan vara ett arv från det svenska folkhemmet, där ingen är bättre än någon annan, spekulerar hon. Det gör det svårt att lyfta goda prestationer, liksom att kommunicera svaga insatser.

Helena Sylvan ser ändå en svängning, där modet hos cheferna att differentiera lönerna är på väg. Nästa utmaning är att få med alla medarbetare på tåget.

– Jag tror på den lönefilosofin, där alla ska få chans att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Goda prestationer ska speglas i lönekuvertet, säger hon övertygande.

Hjälpa andra

Hennes drivkraft är att hjälpa andra.

– Att jag själv får hög lön är inte så noga. Desto viktigare är att få kollegorna att driva sin egen utveckling, vilket ska speglas i lönen.

Hur stor den totala ökningen av lönesumman blir nästa år bestäms i lokala förhandlingar. Akademikerföreningen har som sagt var påkallat förhandling om budgetutrymmet.

– Vi har möjlighet att påverka löneutrymmet, även om arbetsgivaren vill hålla sig till märket. Om företaget går dåligt och budgeten för lönehöjningar är liten så måste vi ha en handlingsplan så att kompetens inte försvinner.

Att Cepheid är ett amerikanskt bolag påverkar det fackliga arbetet. I Kalifornien, där huvudkontoret och andra delar av företaget har sin hemvist, finns inte samma fackliga tradition.

– Samarbetet med HR här i Solna fungerar bra. Vi har varit noga med att förklara vår roll och syn på lönesättning. En stor skillnad är anställningstryggheten, där det i USA är lättare för arbetsgivarna att säga upp anställda. Att facket är med i rekryteringsprocessen av nya chefer är till exempel främmande för amerikanarna.

Goda resultat

När Helena Sylvan tittar i backspegeln kan hon känna sig nöjd med vad akademikerföreningen har uppnått genom åren.

– Vi har en fungerande löneprocess i dag, även om den kan bli bättre. Alla har lönesättande samtal och regelbundna avstämningsmöten, liksom medarbetarsamtal. Det ger möjligheter för medarbetarna att påverka sin lön. Vår roll i akademikerföreningen är att bevaka processen och utfallet.

Ännu en framgång är föräldralönen, som har förhandlats fram på central nivå, mellan Ikem och Naturvetarna.

– Alla delar i kollektivavtalet är ett resultat av fackliga förhandlingar. Mycket av det tar vi för givet i dag, allt från tjänstepension och sjukförsäkring till semester och rätten till lönerevision varje år, säger Roma Uddin.

Hon påminner om att det är lika viktigt att bevaka och kämpa för de fackliga segrar som har vunnits.

– Därför är det så viktigt med hög anslutningsgrad. Ju fler vi är desto starkare står vi i förhandlingar med arbetsgivaren.

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Kommentera