Fråga oss här!
Vi erbjuder
Det var runt stjärnan pegasi som två av pristagarna i fysik var först med att upptäcka en exoplanet.

Fysikpris för ny syn på rymden

Upptäckten som ledde till 2019 års Nobelpris i fysik har ställt alla teorier om rymden på ända. Rymdfysikern Mats Holmström på Institutet för rymdfysik i Kiruna använder upptäckten i sin forskning om exoplaneter.

Publicerad:

Alla kan vi fascineras av stjärnorna på himlen. De flesta känner igen Karlavagnen och några fler stjärnbilder. Men få vet om att det kretsar planeter runt de flesta stjärnor.

För upptäckten av en planet i en bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem har två forskare tilldelats 2019 års Nobelpris i fysik. Upptäckten, som gjordes 1995, startade en revolution inom astronomin. Hittills har över 4 000 så kallade exoplaneter hittats i Vintergatan. Och hela tiden upptäcker man nya, bland annat tack vare bättre mätutrustning.

- Helt rätt pristagare. Många har väntat på ett Nobelpris inom det här området, säger Mats Holmström, docent i rymdfysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Chans till liv

Vid sidan av sin forskning om planeterna i vårt solsystem studerar han hur exoplaneter samverkar med stjärnvindar.

- Vi vill veta hur atmosfären runt exoplaneterna påverkas av stjärnvindarna. Det har vi bland annat nytta av i forskningen om planeterna i vårt eget solsystem.

Han förklarar att det handlar om geologiska tidsskalor, alltså inget som händer under en mansålder. Man vill bland annat veta hur atmosfären har förändrats under solsystemets utveckling.

Närvaro av atmosfär och planeter som kretsar på lagom avstånd från sin stjärna ger chanser till liv.

- Det skulle kunna finnas flytande vatten, som är en förutsättning för liv, på exoplaneter, säger han optimistiskt.

95 procent i mörker

Den uppfattningen delar han med James Peebels. Om det finns liv vågar han inte uttala sig lika säkert om. "Vissa tror det", säger han i en telefonintervju när Nobelpriset tillkännages av Kungl. Vetenskapsakademien.

Han fick priset för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi. Hans teoretiska ramverk, som han har utvecklat sedan mitten av 60-talet, ligger till grund för vår bild av universum. Tidshorisonterna är hisnande och startade med bigbang för nästan 14 miljarder år sedan.

Än i dag finns strålning från den tiden kvar runt om oss. James Peebles har tolkat dessa avtryck och upptäckt nya fysikaliska processer.

- Det finns mycket kvar att utforska av universums mörka materia och energi, som utgör 95 procent av universum, säger James Peeble.

Resterande 5 procent är sådant vi känner som bygger upp allt från stjärnor och planeter till växter och människor här på jorden.

Men hur kan man upptäcka exoplaneter?

- I dag använder man den så kallade transitmetod, som man tar bilder med teleskop från en rymdsond. Om ljusstyrkan från en stjärna avtar med en viss regelbundenhet drar man slutsatsen att en exoplanet kretsar runt stjärnan, säger Mats Holmström.

Han understryker att upptäckterna som har belönats med Nobelpris i fysik har ställt alla teorier om hur solsystem bildas på ända.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies