Fråga oss här!
Vi erbjuder

DUELLEN: Borde Sverige satsa på kärnkraft?

Kärnkraften har seglat upp som en joker i det energipolitiska spelet. Två professorer vid KTH kommer till olika slutsatser om huruvida kärnkraften ska ingå i en framtida energimix.

Publicerad:

JA

Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH

1. Ditt viktigaste skäl till att Sverige ska bygga ut kärnkraften?

Kärnkraft garanterar Sverige tillgång till pålitlig baskraft, och producerar el när den som mest behövs. Det finns idag ingen teknik som till rimlig kostnad kan lagra den energi som krävs utöver maximal vattenkraftsproduktion under två veckors tid.

2. Räcker elen när bilar och flyg ska elektrifieras?

Sverige exporterar redan idag mer el (18 TWh/år) än det framtida behovet för bilparken (15 TWh/år), så detta bör inte vara det stora problemet. Laddning av batterier kan ske nattetid, när elbehovet är litet i övriga delar av ekonomin.

3. Bör kärnkraften få ekonomiska stimulanser?

Energimyndigheten bör kunna finansiera demonstrationsprojekt för modern kärnkraft. Baskkraftproducenter bör få betalt för sin förmåga att leverera vid behov. Simuleringar som SWECO har gjort visar att elpriset tidvis kan gå upp till 30 kronor/kWh i ett system där man förlitar sig enbart på vatten, vind och sol.

4. Hur stora är riskerna?

Ett haveri kan alltid uppstå i varje kraftproducerande anläggning. I ett svenskt kärnkraftverk med installerade jodfilter är risken för haveri redan idag mycket små, och kan reduceras ytterligare med så kallade passiva säkerhetssystem. Även om en kopparkapsel skulle fallera i slutförvaringen skulle stråldosen till personer som äter mat odlad där radionuklider läcker ut vara helt försumbar. Det enda problem jag ser är ett eventuellt intrång i slutförvaret.

NEJ

Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH

1. Ditt viktigaste skäl till att Sverige inte ska bygga ut kärnkraften?

I dagsläget är vindkraft betydligt billigare än ny kärnkraft. Fyra kärnkraftsreaktorer stängs nu av ekonomiska skäl, medan vindkraft byggs ut kraftigt och förlitar sig enbart på elpriset. Och när förnybart har lägst kostnad finns det knappast någon anledning kvar att bygga ny kärnkraft, som är förknippade med risker.

2. Räcker elen när bilar och flyg ska elektrifieras?

Ja. Det behövs förstås systemlösningar eftersom vi behöver el även på vintern då solenergin är liten, och vid svaga vindar då vindkraften inte producerar så mycket. Tänkbara lösningar är flexibel elanvändning i hus med elvärme, extra import från grannländer, flexibel laddning i elbilar, batterier, flexibel vätgasanvändning då stålindustrin använder el istället för kol, högre effekt i existerande vattenkraftverk (inte älvutbyggnad) eller mer elproduktion från biobränslen.

3. Bör kärnkraften få ekonomiska stimulanser?

Nej, det finns inga skäl till det.

4. Hur stora är riskerna?

Det är inte riktigt mitt område. Men om vår generation vill ha el så bör inte kommande generationer göras ansvariga. Kärnkraften har kända utmaningar gällande såväl avfall som olyckor. Detta gör att man får mycket höga säkerhetskrav och kraftverken tillåts inte köra om det finns avsevärda risker. Ringhals 2 har till exempel bara varit igång halva tiden under de senaste tio åren.

Kommentarer

Rasmus 2019-08-04

Lennart Söder talar om att kärnkraft har utmaningar gällande olyckor när det i själva verket är så att kärnkraften är säkrast bland de stora energiformerna. Kärnkraft har skördat färre liv än både vind och vattenkraft har även om man sätter dödligheten i relation till storleken.

Rasmus 2019-08-04

Lennart Söder talar om att kärnkraft har utmaningar gällande olyckor när det i själva verket är så att kärnkraften är säkrast bland de stora energiformerna. Kärnkraft har skördat färre liv än både vind och vattenkraft har även om man sätter dödligheten i relation till storleken.

TorE 2019-05-23

Att idag, när vi står inför den största och snabbaste omställningen av våra kraftsystem som vi någonsin haft, stänga dörren för något energislag anser jag vara oklokt. Vi ska bli fossilfria och CO2-neutrala inom ett par decennier, vilket är bra och nödvändigt, men varken produktions- eller transportsystemen finns ännu och våra experter vet inte vilka de är eller hur de ska utformas! Behåll kärnkraften så länge som möjligt och uppdatera den. Enligt uppgifter från kunniga inom området kan det nu utbrända kärnavfallet användas igen och producera el samtidigt som lagringstiden reduceras med minst en till två tiopotenser.

Marie 2019-05-19

Idag är teknik och system inte färdigutvecklade för att lagra förnybar energi från sol och vind. Men det känns ändå som en hantering teknisk utmaning att lösa. Rimligen kan vi förvänta oss en snabb teknikutveckling på området, om vi på allvar efterfrågar det.

Johan 2019-05-16

När man hävdar att vindkraft är billigare än ny kärnkraft så utgår jag ifrån att detta är baserat på kostnader inkluderat skatter och bidrag, samt utan att räkna med den överdimensionering som krävs av vindkraften för att täcka dess begränsade tillgänglighet under de perioder med högst elbehov. Tillgänglighet hos vindkraften under dessa perioder har tidigare uppskattats till mellan 6 och 12% av installerad effekt och man skulle alltså behöva bygga någonstans mellan 8 och 17 ggr fler vindkraftverk. Jag är väldigt tveksam till om priset för vindkraft är 8-17 ggr lägre än för kärnkraft när tidigare uppskattningar visat likartade kostnader när man inkluderar skatter och bidrag, där skatterna främst drabbar kärnkraften och bidragen främst gynnar vindkraften. Jag är också väldigt tveksam till att det finns en tolerans hos befolkningen för "flexibel elanvändning" som bättre uttrycks som att man får betala ett kanske 10-20 ggr högre elpris eller helt enkelt frysa tills det börjar blåsa igen om man inte har råd att betala.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies