Fråga oss här!
Vi erbjuder
Geovetarna Maija Åfeldt och Elisabet Carlsson Foto: Lars-Erik Liljebäck

De letar föroreningar i mark och vatten

När Sverige bygger måste marken undersökas. Vi tog rygg på två geovetare när de gjorde provtagningar i en bäck där trafikleden Förbifart Stockholm ska dra fram.

Publicerad:

Grönlingen håller sig undan när geovetarna Elisabet Carlsson och Maija Åfeldt sänker ner sina mätinstrument i Igelbäcken norr om Stockholm.

– Att skydda den sällsynta fisken är ett skäl till att vi på uppdrag av Trafikverket undersöker vattenkvalitet och flöden i bäcken, säger Elisabet Carlsson på Geoveta AB.

Bakgrunden är att det sker sprängningar och andra miljöstörningar när Förbifart Stockholm håller på att byggas. När det gigantiska infrastrukturprojektet står färdigt 2026 ska den nya förbifarten leda trafiken utanför och delvis under huvudstaden.

– Detta påverkar miljön och vattendragen, vars nivåer kan variera som en följd av olika åtgärder.

Snösmältning

När vi är där i mitten av februari är det bitande kallt i snålblåsten. Vattentemperaturen uppmäts till 1,4 grader, men de slipper knacka hål i isen för att kunna använda det instrument som mäter flödet

– Snösmältningen har gett ökade vattenflöden, även om vattennivån är ganska låg, säger Maija Åfeldt när hon står mitt ute på åkern som är insprängd mellan bostadsområden och naturskyddade skogar.

Analyserna visar att flödet och pH-värdet håller sig inom gränserna. Ingen anledning till oro alltså.

– Vattnet är så rent att det nästan skulle gå att dricka, säger Elisabet Carlsson.

Till och från har förhöjda halter av kväve uppmätts. Det kan ha helt naturliga orsaker men kan även bero på sprängningar som gör att kväve frigörs och hamnar i vattendrag och grundvatten.

Goda tider

Så länge det byggs mycket är det strålande tider för Geoveta AB. Inför varje infrastruktursatsning måste marken undersökas, både geotekniskt och för att se om det finns föroreningar.

– Förorenad mark finns det gott om i bebyggd miljö. Det gäller särskilt när gamla industritomter, ofta nära vatten, ska omvandlas till bostadsområden, säger Elisabet Carlsson.

På platser där till exempel en kemtvätt tidigare har legat kan man räkna med att klorerade kolväten har sipprat ner och ansamlats i marken.

– Efter undersökning är vi med i saneringen och gör provtagningar för att ta reda på hur mycket mark sommåste schaktas bort och läggas på deponi, säger Maija Åfeldt.

Hon har själv jobbat i sådana projekt och klättrat ner i schakt och tagit kontrollprover. Då krävs skyddsutrustning som bland annat hjälm och gasmask. Säkerheten har hög prioritet.

Tungmetaller och PAH

Ibland går fyllnadsmassor från en exploatering att återanvända, vilket är önskvärt för både miljön och uppdragsgivaren som slipper transporter, en förflyttning av problem samt de kostnader som det medför.

– Fyllnadsmassorna måste först undersökas noga, särskilt om bostäder, daghem eller skola ska byggas på platsen. Inte sällan hittar man tungmetaller, PAH och annat som fastnar i massorna eller i bottensedimenten. När mark ska undersökas har de en så kallad borrbandvagn till sin hjälp.

– Med den kan vi ta borrprover i marken. Vi får koll på markens bärighet för till exempel ett hus och vilken grundläggning som behövs. Vi får också veta om det finns föroreningar i marken.

Med en egen borrbandvagn i företaget kan de snabbt vara på plats vid nya byggprojekt och få marken undersökt och analyserad. Ett spännande uppdrag som skedde i det fördolda var att ta jordprover och mäta vattenkvaliteten efter en tvätt av Arlandatunneln. Det arbetet utfördes på natten när trafiken stod stilla.

Alla gör allt

När jag kliver in på Geovetas kontor i Norrviken nära Sollentuna, råder en fin stämning, som känns äkta.

– Så är det verkligen, intygar Elisabet Carlsson och Maija Åfeldt. De förklarar att det finns en anda av att hjälpa varandra. De håller koll på varandra, om någon är stressad och har för mycket att göra så kan arbetsuppgifter omfördelas.

– Arbetsbelastningen går i vågor och tidvis är det pressat. Å andra sidan kan det vara lika stressande när det är för lite att göra. Då måste vi lägga i en högre växel för att få in nya uppdrag. Företaget är inte större än att alla jobbar med hela uppdragskedjan från marknadsföring till kundkontakter och fakturering. Medarbetarna får omväxling och samlar på sig nya erfarenheter. Det har Elisabet Carlsson gjort efter nästan sju år på Geoveta.

– Jag jobbar också med marknadsföring, främst via sociala medier, och att skriva anbud. Att sätta pris och uppskatta tidsåtgången är en utmaning, särskilt om man inte har varit på platsen. För vissa kunder har vi dock ramavtal med fasta priser.

Bygga med lego

För att utvecklas och bli bättre är utvärdering ett viktigt moment. Om något gått snett i ett projekt går man till botten med det. Tidigare klev de till exempel ofta ner i schakt för att göra provtagningar.

– Efter ett tillbud tas nu prover med hjälp av en skopa så att vi själva slipper gå ner i schakt, som inte är säkra. Varje fredag är det personalmöte då man tar upp den typen av händelser.

– Det är också då vi går igenom aktuella anbud och projekt, liksom hur arbetsbelastningen ser ut och om någon behöver avlastning. Inte nog med det. Ibland har vi gemensam frukost och varje fredag är det fredagsfika på kontoret.

– Här blandas lek och allvar, liksom privat och jobb. Det är en bra start på arbetsdagen och stärker sammanhållningen. På vår senaste konferens byggde vi med lego för att träna samarbete.

Lära varandra

Lika viktigt är kompetensutveckling, att hela tiden hålla sig ajour med vad som händer i branschen.

– Vi utbildar varandra inom olika fokusområden. Det handlar om allt från nya lagar till dagvatten och enskilda avlopp, säger Elisabet Carlsson.

I och med att vi är ISO-certifierade avseende kvalitet och miljö så har vi valt att sätta kompetensutveckling som vårt miljömål. Det gör att vi har en ständig förbättring. De har precis haft en genomgång i hur de ska kommunicera med varandra. I det ligger att inte störa varandra med onödiga mejl och inte mejla varandra efter kontorstid.

– För att undvika missförstånd i en dialog kollar man alltid av att budskapet har gått fram.

 

Text: Lars-Erik Liljebäck

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies