Fråga oss här!
Vi erbjuder
– Det var när jag insåg att svampar gick att använda till så mycket som det vände för mig. Då blev de bara så intressanta. Svampar är ganska okända. I naturen är de alltid där, men de syns inte., säger Sara Landvik. Foto: Linn Bergbrant

Svamp ska göra industrin grönare

Enzymer från vanliga skogssvampar har redan bidragit till att göra tvättmedel mer miljövänliga. Nu hoppas svampforskaren Sara Landvik på nästa genombrott. Kommer svamparna att revolutionera industrin i grunden?

Publicerad:

De syns på långt avstånd. I förorten Bagsværd, strax utanför Köpenhamn, pryds ett knotigt gammalt pilträd av intensiva färgklickar. På den bruna stammen växer ostbågefärgade svampar i massor. Det är svavelticka och svampforskaren Sara Landvik måste stå på tå för att nå dem.

– Snygga va? De kallas också för chicken-of-the-woods. Smaken påminner om kyckling! säger hon.

Mögelsvamp

Just svavelticka går faktiskt att äta. Annars är Sara Landviks svampkorg allt annat än konventionell. Dagens skörd består av ett par mögliga plommon, några lönnlöv och två smala glasrör fyllda med jord. Allt innehåller svamp. På lönnlöven syns de som svarta prickar. I jorden syns de inte alls, men här döljer sig mängder av osynliga svampsporer. De grönludna plommonen är kraftigt angripna av mögelsvamp.

Det hon är på jakt efter är enzymer. Tack vare enzymer kan svampar och bakterier bryta ner så gott som allt. De är mästare på att äta sig igenom döda träd, fallna grenar och andra organiska material. Samma princip kan tillämpas för att få bort oönskade fläckar på kläder. 

– En svamp som är bra på att bryta ner plommon är i högsta grad intressant i tvättmedel. Just den här svampen innehåller garanterat ett enzym som är effektivt mot plommonfläckar, säger Sara Landvik.

Bra för miljön

Tvätta kläder med svamp. Låter det knasigt? Då har du inte studerat innehållsförteckningen tillräckligt noga. Faktum är att dagens tvättmedel innehåller en rad olika enzymer. Somliga är effektiva mot fruktfläckar, andra angriper proteinet som finns i exempelvis blod- och äggfläckar. Det hela är dessutom bra för miljön. Redan genom att använda en tiondels tesked svampenzymer kan mängden kemikalier och palmolja i tvättmedel kraftigt reduceras. Dessutom kan enzymerna sänka energikonsumtionen i världen eftersom flera av dem är särskilt framtagna för att fungera lika bra i kallare vatten.

– Men många tvättar i 60 grader av gammal vana. Det är synd, för dagens tvättmedel är inte beroende av höga temperaturer för att vara effektiva, säger hon.

Bleker papper

För 18 år sedan fick Sara Landvik en mykologtjänst i Danmark. Att hon hamnade just här är ingen slump. Novozymes är världens största producent av enzymer. Tvättmedel är den största marknaden, men inte den enda. I dag har pappersbruk börjat använda enzymer för att bleka pappersmassan och kan på så sätt kraftigt reducera mängden blekmedel. Brödproducenter kan fasa ut emulgeringsmedel och ersätta med enzymer som naturligt gör att brödet får större volym och blir mer lätthanterligt. Juiceindustrin använder enzymer för att få ut mer juice ur frukterna. Sara Landvik lyfter också fram textilindustrin:

– Det är en av världens mest förorenade industrier. Stentvättade jeans är bara ett exempel. De tvättades förr med pimpsten eller kemikalier. Nu använder man biologiskt nedbrytbara enzymer i stället och tyget riskerar inte heller att gå sönder som förr, säger hon.

Prisad av Nobel

Faktum är att enzymer hamnat i rampljuset den senaste tiden. I oktober var amerikanen Frances Arnold en av tre som fick Nobelpriset i kemi för sitt arbete med enzymer. Många hade tänkt tanken före henne, men i början av 1990-talet var hon först med att få tekniken att fungera. Sedan dess har hon förfinat den.

Pernilla Wittung Stafshede är professor i kemisk biologi vid Chalmers och sitter med i Kungliga Vetenskapsakademien som delar ut Nobelpriset. Hon beskriver upptäckterna som banbrytande. Enzymerna fungerar nämligen som naturliga katalysatorer i kemiska processer och kan därmed ersätta starka kemikalier och toxiska metaller.

– Det betyder att vi kan använda snälla enzymer i stället för farliga kemikalier – inom i princip vilken kemi som helst. Energikrävande och miljöskadliga processer kan då helt ersättas av biologiska alternativ. Det här är början på en revolution för industrin, säger hon. 

Nya biobränslen

Redan i dag används upptäckterna bland annat för att skapa biobränslen och för att tillverka kemikalier på ett mer miljövänligt sätt. Frances Arnold har också visat att det går att lära enzymerna att skapa helt nya kemiska bindningar, som alltså inte finns i vår naturliga miljö. Fortfarande är tekniken dock kostsam och för att den ska skalas upp behöver den bli billigare. 

Tillbaka i den danska svampskogen har Sara Landvik hunnit hitta ett tiotal svampar. En björkticka och ett par oidentifierade bruna svampar, till exempel. Det susar i trädkronorna. I bakgrunden hör vi också ett dovt buller från bilarna på Hillerødmotorvejen.

Hennes forskning bygger på upptäckterna från Frances Arnold och hon konstaterar att enzymerna ständigt får nya användningsområden. På sikt har hon stora förhoppningar på tekniken:

– Min dröm är att vi i framtiden ska kunna använda svampenzymer i kampen mot plastproblemet. Tänk om vi kunde hälla ut svampenzym i havet och bli av med all mikroplast. Det vore fantastiskt, säger hon.

Värna biodiversiteten

För att lyckas med det krävs biologisk mångfald. Sara Landvik beskriver biodiversitet som nyckeln till allt och det är därför forskarna alltid är på jakt efter nya enzymer. Samtliga mikroorganismer lagras i en stor stamsamling som just nu innehåller 45 000 stammar svampar och bakterier.

– Vi har en av världens största samlingar av svampar och bakterier, men vi vet aldrig vilka enzymer vi kommer att behöva i framtiden. Vi samlar på oss allt som representerar ny diversitet. Stamsamlingen är hjärtat i verksamheten. Vill ni se?

En timma senare står Sara Landvik framför den speciella stamsamlingsfrysen i labbet. Säkerheten visar sig vara rigorös. För att över huvud taget komma in i rummet krävs både nyckel och passerkort.

För framtida bruk

Innan hon öppnar fryslocket sätter Sara Landvik på sig ett par handskar. Ett moln av vitt stiger genast till taket. Det är flytande kväve, cirka 180 minusgrader kallt. Först när det vita molnet avlägsnat sig går det att ana vad som gömmer sig på botten och hon berättar att samtliga svampar och bakterier också lagras ihop med data som exempelvis gps-koordinater. 

– Tanken är att dokumentera all data som rör stammarna så att forskare också om femtio eller hundra år ska hitta den information de behöver. Det är spännande att tänka att lösningarna på många av framtidens problem kanske redan ligger här och bara väntar.

 

TEXT: Anna Liljemalm 

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies