Vi erbjuder
Foto: Colourbox

Naturvetare vinner på digitaliseringen

Artificiell intelligens, AI, kommer att förändra arbetslivet. Att hela tiden uppdatera sin kompetens i gränssnittet mellan teknik och människa blir viktigare, menar Marita Teräs, utredare på Naturvetarna.

Publicerad:

Alla har vi sett listor på yrken som robotar kommer att ta över eller att jobben automatiseras. Chaufförer och kassörskor är några som kan räkna sina dagar.

– Det gäller inte naturvetare, som i stället vinner på digitaliseringen. Naturvetare och ingenjörer bidrar själva till den här utvecklingen när nya maskiner, appar och mjukvara tas fram med avancerade algoritmer, säger Marita Teräs.

Drönare till hjälp

Hon menar att arbetets innehåll förändras, vilket vi redan ser tecken på. Med hjälp av till exempel drönare kan inventeringar bli effektivare och säkrare.

– Den nya tekniken gör att vi kan ta fram bättre beslutsunderlag till politiker och andra när vi går mot ett varmare klimat. Det blir lättare att följa förändringar i miljön, som hur artsammansättningen i fjällnära skoga förändras.

Hantering av till exempel jordbruksstöd kan komma att automatiseras. Enklare frågor kan besvaras utan mänsklig inblandning. Kom ihåg att diagnoser på sjukdomar redan i dag kan ställas av en dator.

–  Det är alltså inte bara rutinuppgifter som försvinner, men det är främst där en förändring sker. Det gör att tid kan frigöras för rådgivning, coachning och annat som utvecklar verksamheten. Mer nytta kan göras för pengarna, samtidigt som jobben blir roligare.

Säkra kvaliteten

På labb blir den här förändringen påtaglig med allt mer avancerad medicinsk utrustning. Det påverkar yrket för medicinska analytiker, som ibland framhålls som utrotningshotade.

– Det stämmer inte alls. Däremot förändras yrket och blir mer teknikintensivt. Kvalitetssäkring, rådgivning och utbildning av beställare blir viktigare liksom att utveckla och utrusta labbet.

Den här utvecklingen ställer nya krav på medarbetarna.

– Det livslånga lärandet blir ännu viktigare i gränssnittet mellan människa och teknik. Här gäller det att vara på tå och ha koll på vilken kompetensutveckling som behövs.

Marita Teräs menar att individens trygghet och försörjning ligger i den egna kompetensen.

– Som akademiker har man ett försprång med vana att hela tiden inhämta ny kunskap.

Kan du se något hot med digitaliseringen?

– Kraven i arbetslivet kommer att ökaoch alla kommer kanske inte att klara tempot. Det ökar otryggheten och risken för att människor blir utbrända. Det blir en utmaning för de fackliga organisationerna.

Tid för umgänge

Förändringarna sker inte över en natt, utan skiftet kommer språngvis.

– En fråga är hur vi fixar tryggheten för dem som väljer bort en anställning och blir företagare, som lär bli en växande grupp.

Hon vill också se en diskussion om hur tekniken ska användas.

– Mänsklig kontakt kan delvis ersättas av maskiner, men ingen vill ha ett kallt och ensamt samhälle. I den bästa av världar använder vi den frigjorda tiden till mer fritid och att umgås.

Samtidigt fascineras hon av möjligheterna, som att i en virtuell verklighet åka runt i rymden och besöka planeter som Mars, och att med sin avatar vara med på möten på andra sidan jordklotet.

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies