Vi erbjuder
Louise Nyholm är statsinspektör på Livsmedelsverket med uppdrag att stoppa fusk med livsmedel. Foto: Anna Ledin Wirén

Hårda tag mot matfusk

Bedrägerier med livsmedel ökar. Det kan handla om allt från felmärkt ekomat till illegal svartslakt. Louise Nyholm på Livsmedelsverket jobbar för att stoppa fusket.

Publicerad:

I samma veva som Naturvetaren träffar Louise Nyholm föreslår regeringen skärpta straff för fusk med livsmedel.

– Det är ett efterlängtat lagförslag som vi har kämpat för länge. I dag är lagen uddlös och målen läggs ofta ned även om vi gör gedigna undersökningar och levererar bra underlag. Den här typen av brott är inte prioriterade i dag, säger statsinspektören på Livsmedelsverket.  

Nu kan det alltså bli ändring på den saken. Förslaget innebär att livsmedelsfusk kan leda till fängelse. Det blir också möjligt för inspektörerna att själva utkräva sanktioner för enklare brott. I dag kan bara åklagare göra det, vilket ofta är en långdragen process.

”Det är en vinst för hela samhället. Ingen vill bli lurad eller sjuk för att företag fuskar.”

Det mesta talar för att riksdagen kommer att klubba igenom lagen som i så fall börjar gälla 1 januari 2019.

– Det är en vinst för hela samhället. Ingen vill bli lurad eller sjuk för att företag fuskar. Nu ökar möjligheterna att sätta dit dem.

Fråga om maten

Vi möts över en fika på det prisbelönta biblioteket i Kista under mellandagarna. Louise Nyholm är ledig hela julhelgen och behöver ta igen sig efter en rätt tuff höst med mycket arbete.

Egentligen var tanken att ta rygg på henne när hon jagar fuskare. Men det hade kunnat påverka inspektionen på ett negativt sätt. 

Hon ger en målande bild av hur illegal kötthandel kan gå till. Kött i sopsäckar byter ägare på en parkeringsplats i en förort utanför Stockholm. Stora pengar står på spel i den ljusskygga verksamheten. Konsumenter som köper köttet blir både lurade och utsätter sig för en hälsorisk.

– Här gäller det att vara vaksam som konsument. Finns misstankar om att priset är för bra för att vara sant så är det säkert så. Då bör man dra öronen åt sig och fråga var köttet kommer ifrån, säger statsinspektören på Livsmedelsverket.

Tips som leder rätt

Det kan vara lättare sagt än gjort. Vem vill förstöra stämningen under en måltid på restaurang i glada vänners lag? Men det finns andra vägar att gå.

– Vi har tipsfunktionen: livsmedelsfusktips@slv.se på Livsmedelsverkets hemsida, där du kan vara anonym. Det är också möjligt att ringa. Som regel tar även kommunerna emot tips på misstänkta fuskare.

Tipsen är viktiga i jakten på bedragare. Ofta är det konkurrerande företag som kontaktar oss. Även tidigare anställda på företag som bedriver illegal verksamhet och konsumenter kan leda oss på rätt spår.

– När ett tips kommer in bedömer vi trovärdigheten och skickar det vidare till berörd myndighet, alltså till den kommun där det misstänkta bedrägeriet har ägt rum. Gäller det slakt, styckning, mejeri eller andra animaliska anläggningar ligger ansvaret på våra regionala inspektörer som är knutna till Livsmedelsverket.

Vilken är din roll?

– Vi är två personer på Livsmedelsverket i Uppsala som jobbar med livsmedelsfusk. Vi fungerar som ett stöd åt myndigheterna och ger vägledning. De svårare fallen, som kräver omfattande utredningar, utför vi ofta själva. Ofta jobbar vi ihop med de lokala myndigheterna, som i slutändan fattar besluten.

Nötkött blev hästkött

Hon uttrycker viss frustration över att de inte hinner med så mycket som de vill. Under förra året utredde de runt hundra ärenden. Hur omfattande fusket är vet man inte.

– Den som söker den finner. Tidigare var livsmedelsinspektionen inriktad på hygien, där fokus fortfarande ligger. Det var efter hästköttskandalen 2012 som vi fick uppdraget att utreda och stoppa fusk.

”Det var efter hästköttskandalen 2012 som vi fick uppdraget att utreda och stoppa fusk.”

Köttet var märkt och såldes som nötkött, men som efter analys visade sig vara hästkött. Det var en stor härva i Europa med sjutusen företag inblandade. Många agerade i god tro och litade på att det var äkta vara. Innan köttet nådde våra tallrikar hade det passerat många ägare.

– Nu har kedjorna kortats med färre företag inblandade i handeln av livsmedel. Det har företagen gjort på eget initiativ för att få bättre kontroll.

Så man kan inte lita på certifikaten?

– Nej, i det här fallet var många certifikat förfalskade, liksom veterinärintygen. Skandalen skakade om hela Europa och fick oss att inse vidden av problemet. Nu är lagstiftningen densamma inom hela EU med gemensamma förordningar.

På samma villkor

Vid sidan av att man inte ska bli lurad eller sjuk av livsmedel är syftet med kontroller att företagen ska konkurrera på samma villkor. Ett företag som fuskar kan hålla nere sina kostnader och vinna marknadsandelar på ett ojuste sätt.

Var hittar ni fuskarna?

– Ju mer positiva mervärden, som svenskmärkt, närodlat och ekologiskt, desto större risk att det finns bedragare. Dyr exklusiv mat kan också vara kopplad till lurendrejeri. Ett exempel är Kalix löjrom, som visade sig vara amerikansk. Mat som är alltför billig kan också vara ett tecken.

Ofta kan det börja med fiffel i liten skala när företaget är ekonomiskt pressat, där till exempel en dyrare ingrediens byts ut mot en billigare, utan att konsumenterna blir upplysta om det. 

– Det finns oseriösa företag som fuskar med allt och inte ens är registrerade som livsmedelsföretag. De ligger utanför myndigheternas kontroll. Samtidigt ska man komma ihåg att de flesta sköter sig.

Svartslakt ökar

Precis innan jul var Louise Nyholm ute på flera inspektioner.

– Vi hade fått in ett tips om svartslakt, där kött som inte besiktigats hade släpps ut på marknaden. Slakten sker ofta ute på gårdar och marknadsförs genom grupper på Facebook. Vi ser tecken på att den illegala slakten ökar, vilket ökar risken för sjukdomsspridning.

Hon berättar att systemet bygger på spårbarhet, att det ska vara möjligt att följa hela kedjan för ett livsmedel. Företagen måste enligt lag ha system för spårbarhet.

– Om det saknas kan det företaget åtalas och få näringsförbud, alternativt ett vitesföreläggande. Den nya lagen som regeringen föreslår gör det möjligt för myndigheten att själv ta ut en sanktionsavgift och fler kan straffas.

Det inger hopp hos Louise Nyholm, som vill se fler åtgärder.

– Det skulle behövas en nationell styrka som kan agera snabbt, både när det gäller att stötta myndigheterna och göra större utredningar. Jämför med Danmark, där närmare trettio personer jobbar med detta.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera