Vi erbjuder

Duellen: Kan mat hämma inflammationer?

Antiinflammatorisk kost är på mångas läppar. Många vittnar om fördelar med den kosten. Men finns det verkligen mat som hämmar inflammationer? Två forskare kommer till delvis olika slutsatser.

Publicerad:

NEJ

Ingrid Larsson, leg dietist och docent i klinisk näringsfysiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset

1. Finns det vetenskapliga studier som styrker din uppfattning?

Det finns inga studier som visar att enskilda livsmedel främjar eller hämmar inflammationer på människa. Däremot ger övervikt och fetma högre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet, vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Bland annat grönsaker, frukt och fullkorn är kopplade till låga nivåer av inflammationsmarkörer i blodet, medan motsatsen gäller för till exempel rött kött, charkvaror, fiberfattiga cerealier och sötsaker

2. På vilket sätt skulle mat kunna motverka inflammationer?

Det mest effektiva sättet är att minska i vikt. Det handlar om att ha ett lägre energiintag än energiomsättning över tid. För övrigt att äta enligt de rekommendationer för hälsosamma matvanor som finns.

3. Kan mikrofloran i magen påverka?

Den aktuella kunskapen om tarmens bakterieflora i relation till hälsa och låggradig inflammation baseras framför allt på djurstudier. Forskningen framöver kan komma att visa hur tarmfloran påverkar utvecklingen av olika sjukdomar. Fram till dess har vi sannolikt en hälsosam tarmflora och en begränsad låggradig inflammation om vi följer de aktuella evidensbaserade rekommendationerna för hälsosam mat och håller normal kroppsvikt.

4. Finns det några risker med att välja bort viss mat?

Då det saknas ett vetenskapligt underlag för att enskilda matvaror skulle främja eller hämma låggradig inflammation i kroppen betyder det att ju fler näringsrika livsmedel man undviker, desto större risk för ensidig kost och begränsat intag av näringsämnen. Ju mer varierad kost man äter, desto lättare är det att få i sig de näringsämnen man behöver och energi i lagom mängd.

JA

Robert Jan Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet

1. Finns det vetenskapliga studier som styrker din uppfattning?

Ja det finns vetenskapliga studier som visar att mat kan hämma inflammationer. Därmed inte sagt att maten kan hämna inflammation hos alla och i stor utsträckning.

2. På vilket sätt skulle mat kunna motverka inflammationer?

Bland annat genom att stärka tarmens barriärfunktion, genom att påverka tarmfloran, och genom positiv effekt på glukosmetabolism, samt genom att påverka inflammation-signalsubstanser.

3. Kan mikrofloran i magen och andra faktorer som övervikt spela in?

Ja. Se ovan när det gäller tarmfloran.

4. Finns det några risker med att välja bort viss mat?

Det finns alltid risker när man tar bort vissa kategorier av produkter. I det här fallet handlar det om intag av kvalitativa proteiner och vitaminer.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Marianne 2018-12-01

Ingrid Larsson svarar alltid "nej" på nya rön/teorier. Hur kan man vara så tvärsäker, när det saknas studier? Ett "vet ej" vore mer klädsamt.

Ingrid Larsson 2018-11-16

"Jag och professor Jan Brummer tolkar med största sannolikhet litteraturen på samma sätt men vi tar olika perspektiv. Min utgångspunkt är det saknas humanstudier som påvisar antiinflammatoriska effekter av enskilda livsmedel så att om man äter blåbär eller mandel dagligen får kliniskt betydelsefulla antiinflammatoriska effekter. Däremot vet vi att om man kombinerar mat med antiinflammatoriska effekter i en kost så får vi det som vi från den aktuella vetenskapen känner igen som hälsosam mat och som kan innehålla både blåbär och mandel. En annan aspekt som komplicerar tolkningen av sambanden mellan antiinflammatoriska effekter av mat på sjukdomar med låggradig inflammation som exempelvis hjärtkärlsjukdom, är att en antiinflammatorisk kost som kännetecknas av begränsat innehåll av mättat fett, och mer av omättat fett, högt innehåll av grönsaker och fiber påverkar risken för hjärtkärlsjukdom också genom andra mekanismer än den låggradiga inflammationen såsom sänkta blodfettsnivåer som minskar risken för blodpropp."

Susanne 2018-11-16

Jag tycker inte de kommer till olika slutsatser. Men de väljer att fokusera på olika saker för att argumentera för sin sak: dietisten på enskilda livsmedel och professorn på livsmedel i allmänhet.

Eva G 2018-11-16

Varför presenterar ni den ena med yrke och den andre med titel? Lätt att tro att "professorn" har mer på fötterna än "dietisten", när båda troligtvis har samma utbildningsnivå - docent. Framgår visserligen av presentationen, men ändå...
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies