Vi erbjuder
Gravitationsvågor skapades i en våldsam kollision mellan två svarta hål. 1,3 miljarder år senare når vågorna jorden i ett extremt försvagat skick. Dessa våglängder kan LIGO fånga upp. Foto: Illustration: Johan Jarnestad

Vågor i rymden gav Nobelpris i fysik

Tänk dig två svarta hål som slås samman. Då frigörs enorma mängder energi i form av gravitationsvågor. Att de går att mäta och fångas upp har gett årets Nobelpris i fysik.

Publicerad:

Redan för hundra år sedan förstod Albert Einstein att det fanns gravitationsvågor. Med hjälp av en detektor med en otrolig precision kunde vågorna upptäckas i september 2015.

Minns glädjescenerna bland världens astronomer som såg ett nytt fönster öppnas mot universum. En av dem var Jesper Sollerman, professor i astronomi på Stockholms universitet.

- Priset var inte så överraskande mer än att det kom redan i år. Annars brukar upptäckter som har gjort för många år sedan belönas.

Har själv letat

Han har själv varit med och letat efter den visuella motsvarigheten till gravitationsvågor i rymden. Men har aldrig varit riktigt säker på vad det har varit.

- Med den så kallade LIGO-detektorn har vi fått chans att leta på rätt ställe. Kom ihåg att våglängderna är gigantiskt små och uppgår till tio upphöjt till minus 21 meter, säger Jesper Sollerman.

Han påpekar att det är forskarna som har utvecklat och byggt LIGO-detektorn som får Nobelpriset i fysik. Det har kostat otroligt mycket pengar och personella resurser. Man räknar med att fler än tusen forskare från tjugo länder har varit inblandade i LIGO-projektet.

Nytt forskningsfält öppnas

"Pristagarna har med sin entusiasm och uthållighet på var sitt sätt varit oumbärliga för LIGO-framgången", skriver Kungl. Vetenskapsakademien i sitt pressmeddelanden.

- Det är en triumf för pristagarna, men även för forskningen. Det här öppnar ett nytt forskningsfält. I min forskning försöker vi hitta den optiska motsvarigheten, alltså ljus som kan ses i teleskop, till gravitationsvågor. Vi vill veta var i rymden den finns.

Nu utvecklas LIGO för att bli ännu känsligare och fånga upp saker längre ut i universum.

Vilken nytta kan forskarna ha av det?

- Vi kan utforska och lära oss mer av explosioner och smällar, till exempel supernovor, som sker upp till miljarder ljusår bort.

Trådar har nystats upp

Kan det ge oss här på jorden någon nytta, mer än att vi får förståelse för universum?

- Nej, det här är ren och klassisk grundforskning. För astronomin finns en stor potential med gravitationsvågorna. Till skillnad från ljus hindras de inte av stoft som finns i universum.

Skulle det kunna förklara gåtan om bigbang?

- Det kan vi inte göra idag, men det skulle kunna bli möjligt att förstå universums uppkomst.

Vid sidan av att det nu finns bevis för att gravitationsvågor finns har man också kunnat visa att svarta hål inte är påhitt.

- Det har tidigare varit lösa trådar som har hängt där i hundra år. Nu har de nystats upp och gett klarhet. Detta hänger ihop, när två svarta hål slås samman bildas det gravitationsvågor.'',

LIGO står för Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory

Pristagarna är:

Rainer Weiss som delar priset med Barry C. Barish och Kip S. Thorne.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19