Vi erbjuder

Ny myndighet ska få bukt med forskningsfusket

En färsk utredning föreslår att en ny myndighet inrättas för att hantera misstänkt forskningsfusk. Det skulle återupprätta förtroendet för svensk forskning menar ansvarig minister, Helene Hellmark Knutsson.

Publicerad: Uppdaterad:

I spåren av Macchiarini-skandalen kommer utredningen om forskningsfusk lägligt. Det var igår som utredaren Margareta Fahlgren lämnade över sitt förslag till forskningsministern Helene Hellmark Knutsson.

Ett av de skarpare förslagen är att inrätta en ny myndighet för hantering av forskningsfusk. Tanken är att det ska var ett fristående organ, som utredaren kallar "Oredlighetsnämnden".

– Med detta förslag följer vi internationell praxis, där våra nordiska grannländer har gått före, säger Margareta Fahlgren.

I dag är det lärosätena själva som hanterar och utreder frågor om forskningsfusk, vilket utredaren menar bäddar för otydlighet, potentiella jävsituationer och mindre transparens.

Rektor friade

Minns Macchiarini som i ett första skede blev friad av den tidigare rektorn på Karolinska Institutet, trots att en extern utredning rekommenderade fällning. Det var först efter att SVT uppmärksammade forskningsfusket som en ny utredning om forskningsfusk tillsattes tillsammans med flera andra granskningar av både lärosätet och landstinget.

Utredaren menar att det behövs en tydlig och opartisk ordning för hantering av forskningsfusk. För lärosätena blir det obligatoriskt att anmäla misstänkt forskningsfusk till den nya myndigheten, som också själv ska kunna ta initiativ till att göra utredningar. Även individer ska kunna göra anmälningar.

– Myndigheten ska kunna fatta beslut, och inte bara ge rekommendationer. I det ligger att det också ska vara möjligt att överklaga besluten.

Juridisk definition behövs

I dag finns ingen tydlig definition av forskningsfusk. Det vill utredaren ändra på genom att införa en enhetlig juridisk definition av oredlighet i forskningen.

– Allvarliga avvikelser i form av fabricering, förfalskning eller plagiering ska definieras som forskningsfusk, vare sig det är avsiktligt eller om det har skett på grund av grov oaktsamhet. Mindre avvikelser kan fortsätta att behandlas av lärosätena.

Det blir en tydlig ansvarsfördelning där Oredlighetsnämnden hanterar och beslutar i frågor om forskningsfusk. Det arbetsrättsliga ansvaret för den anställde ligger kvar hos universitet och högskolor.

Naturvetarna välkomnar förslaget

Helene Hellmark Knutsson ger förslaget tummen upp, som hon menar hastar på att genomföras.

– Det är oerhört viktigt att återupprätta förtroendet för svensk forskning och att misstänkt forskningsfusk hanteras på rätt sätt, säger hon.

Även Naturvetarna ställer sig positiv till förslaget.

– Vi välkomnar förslaget med en oberoende myndighet, som kan öka transparensen i utredningar gällande forskningsfusk, säger Naturvetarnas forskningspolitiska expert Andreas Nyström.

Nu väntar en sedvanlig remissrunda innan Riksdagen kan fatta beslut. Tidigast 2019 räknar forskningsministern med att den nya myndigheten kan starta.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera